stiftelser. En stiftelse är (med vissa undantag) en juridisk person som förordnats att förvalta en för särskilt ändamål avsatt förmögenhet. Av s. finns flera slag; främst skiljer man mellan offentligträttsliga s. och privaträttsliga s. De förstnämnda grundas i första hand av staten, kommun eller församlig för att handha specialfunktioner lösgjorda från grundarens kanske stela förvaltningsprocess. Till den privaträttsliga sidan räknas dels självständiga s., om vilka stadgas i 1930 års lag jämte senare ändringar, dels osjälvständiga s., varom lagstiftning inte föreligger, och pensionsstiftelser (lag av 1995).
Självständiga s. kan grundas genom donation eller testamente. För grundandet upprättas en stiftelseurkund med uppgift om s:s ändamål och den egendom som s. skall få. Till grundande av s. skall tillstånd utverkas av Patent- och registerstyrelsen, hos vilken samtidigt skall anhållas om stadfästelse av för s. upprättade stadgar. Inom sex månader efter stadfästelsen skall s. anmälas till stiftelseregistret, som förs av Patent- och registerstyrelsen, vilken även övervakar och tillser att s:s förvaltning handhas i enlighet med lag och s:s stadgar. Tillstånd till grundande skall beviljas om ändamålet är nyttigt och stadgarna stadfästas om deras innehåll inte strider mot lag eller god sed. Tillstånd får inte beviljas bl.a. om s:s ändamål enligt stadgarna är att bedriva affärsverksamhet eller om dess huvudsakliga syfte uppenbart är att ge stiftaren eller s:s funktionärer direkt ekonomisk fördel. S. företräds av en styrelse, som även handhar dess angelägenheter. Den består av en ordförande och minst två andra medlemmar. Styrelsen kan även bestå av styrelsemedlemmarna i en i stadgarna nämnd annan s., sammanslutning eller anstalt. Också en myndighet kan utgöra styrelse eller vara medlem av styrelsen.
Har stiftelseförmögenhet getts till en redan bestående s. eller förening, statsinstitution, kommun eller annan juridisk eller privatperson för att av mottagaren förvaltas särskilt och användas för det uppgivna ändamålet, talar man om en osjälvständig s. Sådana s., ofta även kallade gåvo- eller testamentsfonder, utgör inte egna rättssubjekt.
Allmännyttiga s. är såsom övriga allmännyttiga samfund skattskyldiga endast för inkomst av rörelse och i kommunalbeskattningen för fastighetsinkomst. Därtill uppbärs sedan 1993 kommunal fastighetsskatt.
Enligt en särskild lag av 1976 jämte senare ändringar kan allmännyttiga samfund helt eller delvis befrias från skatt, om de uppfyller vissa i lagen stipulerade villkor. Skattelättnad beviljas av ett av Skattestyrelsen förordnat skatteverk för viss tid, dock högst fem skatteår i sänder. För helt ny ansökan eller för förlängning av skattefriheten för ett samfund, i vars situation skett en väsentlig förändring, skall skatteverket inhämta utlåtande av de allmännyttiga samfundens skattefrihetsnämnd.
Antalet s. i stiftelseregistret var 2006 ca 2 700.
(J. Naukkarinen, Yhdistys- ja säätiörekisteriopas, 1982; Säätiöt ja niiden verotus, Lakimiesliiton koulutuskeskuksen julkaisusarja n:o 49, 1988, M. Manninen, Säätiöt Suomessa, Kulttuuripoliittisen tutkimuksen edistämissäätiö 2005) (Lars Mattsson)
Självständiga s. kan grundas genom donation eller testamente. För grundandet upprättas en stiftelseurkund med uppgift om s:s ändamål och den egendom som s. skall få. Till grundande av s. skall tillstånd utverkas av Patent- och registerstyrelsen, hos vilken samtidigt skall anhållas om stadfästelse av för s. upprättade stadgar. Inom sex månader efter stadfästelsen skall s. anmälas till stiftelseregistret, som förs av Patent- och registerstyrelsen, vilken även övervakar och tillser att s:s förvaltning handhas i enlighet med lag och s:s stadgar. Tillstånd till grundande skall beviljas om ändamålet är nyttigt och stadgarna stadfästas om deras innehåll inte strider mot lag eller god sed. Tillstånd får inte beviljas bl.a. om s:s ändamål enligt stadgarna är att bedriva affärsverksamhet eller om dess huvudsakliga syfte uppenbart är att ge stiftaren eller s:s funktionärer direkt ekonomisk fördel. S. företräds av en styrelse, som även handhar dess angelägenheter. Den består av en ordförande och minst två andra medlemmar. Styrelsen kan även bestå av styrelsemedlemmarna i en i stadgarna nämnd annan s., sammanslutning eller anstalt. Också en myndighet kan utgöra styrelse eller vara medlem av styrelsen.
Har stiftelseförmögenhet getts till en redan bestående s. eller förening, statsinstitution, kommun eller annan juridisk eller privatperson för att av mottagaren förvaltas särskilt och användas för det uppgivna ändamålet, talar man om en osjälvständig s. Sådana s., ofta även kallade gåvo- eller testamentsfonder, utgör inte egna rättssubjekt.
Allmännyttiga s. är såsom övriga allmännyttiga samfund skattskyldiga endast för inkomst av rörelse och i kommunalbeskattningen för fastighetsinkomst. Därtill uppbärs sedan 1993 kommunal fastighetsskatt.
Enligt en särskild lag av 1976 jämte senare ändringar kan allmännyttiga samfund helt eller delvis befrias från skatt, om de uppfyller vissa i lagen stipulerade villkor. Skattelättnad beviljas av ett av Skattestyrelsen förordnat skatteverk för viss tid, dock högst fem skatteår i sänder. För helt ny ansökan eller för förlängning av skattefriheten för ett samfund, i vars situation skett en väsentlig förändring, skall skatteverket inhämta utlåtande av de allmännyttiga samfundens skattefrihetsnämnd.
Antalet s. i stiftelseregistret var 2006 ca 2 700.
(J. Naukkarinen, Yhdistys- ja säätiörekisteriopas, 1982; Säätiöt ja niiden verotus, Lakimiesliiton koulutuskeskuksen julkaisusarja n:o 49, 1988, M. Manninen, Säätiöt Suomessa, Kulttuuripoliittisen tutkimuksen edistämissäätiö 2005) (Lars Mattsson)