Stolbovafreden

Stolbovafreden ingicks 27/2 1617 i byn Stolbova på Ladogas s. strand. S. gav Sverige Kexholms län och Ingermanland med dess fästningar, bl.a. Nöteborg, som blev svenska rikets yttersta utpost i ö. Genom S., som inledde den s.k. stormaktstiden i rikets historia, blev Sverige en av Europas till arealen största stater med bl.a. hela Finska vikens kust i svensk hand. Detta innebar att en nästan sekellång period då Finlands territorium var förskonat från krig tog sin början.

Freden hade en dramatisk effekt på villkoren för det erövrade områdets grekisk-ortodoxa befolkning, som i stora skaror flydde luthersk mission och sträng beskattning genom att bege sig till Ryssland, där det p.g.a. de långvariga krigen dessutom fanns gott om ödehemman. Man har uppskattat att 26 000 personer på detta sätt lämnade Kexholms län. I stället vandrade finnar närmast från Savolax och Viborgstrakten in till Ladogakarelen och Ingermanland.

Stolbovafreden

Stolbovafreden. Förhandlingarna fördes i byn Diderino s.o. om Ladoga, men fredsavtalet undertecknades i en annan, numera utplånad by vid namn Stolbova. Karta: Steffen Ørsted.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Sigbritt Backman
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
krig, fred, svenska tiden
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 21.08.2009
Uppdaterat 04.06.2017