struvor

struvor, ett festbröd av en smet av ägg, socker, grädde och vetemjöl, som spritsas som ett nätverk av en plätts storlek i en gryta med het flottyr i vilken s. kokas gulbruna på båda sidor och får rinna av. Av namnet att döma (ty. Struve) är s. införda av tyskarna under medeltiden. De är kända genom biskop Hans Brasks matordning i början av 1500-t. till söndagsmiddag jämte kött. S. är bevarad som spritsad bakelse med rivet socker och kardemumma eller kryddad med franskt vin, kanel och muskotblomma, t.ex. i Reinerus Broocmans hushållsbok 1736. I Carl Michael Bellmans diktning nämns s. tillsammans med våfflor, klenäter och mandeltårta. Som festbröd vid begravning är de kända t.ex. i Uleåborg på 1780-t.

När s. sammanförts med mjöd är inte känt, förmodligen redan på 1500-t. då mjödet ännu var festdryck. Som folklig sedvänja kvarlevde majfirandet med mjöd länge i hela Europa. I Hfrs startade centralandelslaget Elantos bageri masstillverkning av s. till första maj 1907, vilka salufördes bland studenter och arbetare. Mjöd och s. på första maj har möjligen även sitt ursprung i de gamla städernas sed att välja borgmästare och råd på Valborgsmässoaftonen, vilket firades med kalas. (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, bd XVII, 1972; B. Lönnqvist, Bakelser - En studie i lyxens kulturella formspråk, 1997) (Bo Lönnqvist)