Sysmä, kommun i Päijänne-Tavastland 40 km n.v. om Heinola, Södra Finlands region. Areal 667, invånare 4 261 (2011).
Sysmä är beläget på ö. sidan av Päijänne. Strandlinjen är sönderskuren och har djupa vikar, bl.a. den mångförgrenade Suopellonlahti, som vid kyrkbyn (2 600 inv.) vidgar sig till ett insjöliknande vatten, Majutvesi. Sysmäs sydliga delar upptas i v. av moar, i ö. av myrmarker. Dess mellersta partier kring mynningen av Sysmästråten, som utfaller i Majutvesi, utgör en bördig odlingsbygd som mot n. övergår i ett bergland med bl.a. Kammiovuori (221 m ö.h.) och Viljaminvuori (193 m ö.h.). Bland företagen i Sysmä märks Päijänteen puuelementti Oy (gr. 1996, 40 anst. 2006) som framställer väggelement i trä och Kansiopalvelu Oy (gr. 1967, etabl. i S. 1974, totalt 50 anst. 2006), som framställer kontorsmaterial. Sysmä var förr känt som en herrgårdssocken med talrika adelsätter. Fritidsbebyggelse uppkom redan i början av 1900-talet och utgör i dag ett mycket synligt inslag i landskapet.
Sysmä hörde under medeltiden troligen som kapell under Hollola, men nämns 1442 som självständig församling. Den åt S:t Olof helgade gråstenskyrkan som härstammar från början av 1400-talet byggdes 1833-34 om till korskyrka enligt ritningar av C.L. Engel. Den första befolkningen var uppenbarligen dels av tavastländskt, dels av savolaxiskt ursprung. Under gångna århundraden ägde adelsätten Tandefelt som utgått från Sysmä, stora jordarealer i socknen. (E.M. Juvelius, Sysmän pitäjän historia, 2 bd, 1925-27; V. Kivinen, Elämää itäisessä Sysmässä, 2001)
Sysmä är beläget på ö. sidan av Päijänne. Strandlinjen är sönderskuren och har djupa vikar, bl.a. den mångförgrenade Suopellonlahti, som vid kyrkbyn (2 600 inv.) vidgar sig till ett insjöliknande vatten, Majutvesi. Sysmäs sydliga delar upptas i v. av moar, i ö. av myrmarker. Dess mellersta partier kring mynningen av Sysmästråten, som utfaller i Majutvesi, utgör en bördig odlingsbygd som mot n. övergår i ett bergland med bl.a. Kammiovuori (221 m ö.h.) och Viljaminvuori (193 m ö.h.). Bland företagen i Sysmä märks Päijänteen puuelementti Oy (gr. 1996, 40 anst. 2006) som framställer väggelement i trä och Kansiopalvelu Oy (gr. 1967, etabl. i S. 1974, totalt 50 anst. 2006), som framställer kontorsmaterial. Sysmä var förr känt som en herrgårdssocken med talrika adelsätter. Fritidsbebyggelse uppkom redan i början av 1900-talet och utgör i dag ett mycket synligt inslag i landskapet.
Sysmä hörde under medeltiden troligen som kapell under Hollola, men nämns 1442 som självständig församling. Den åt S:t Olof helgade gråstenskyrkan som härstammar från början av 1400-talet byggdes 1833-34 om till korskyrka enligt ritningar av C.L. Engel. Den första befolkningen var uppenbarligen dels av tavastländskt, dels av savolaxiskt ursprung. Under gångna århundraden ägde adelsätten Tandefelt som utgått från Sysmä, stora jordarealer i socknen. (E.M. Juvelius, Sysmän pitäjän historia, 2 bd, 1925-27; V. Kivinen, Elämää itäisessä Sysmässä, 2001)
Sysmä är berömt för sin sahti, en hemgjord maltdryck som det framför allt bjuds på till bröllop, midsommar och jul. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.