tall

tall (Pinus silvestris). T. är det enda naturligt utbredda barrträdet i Finland av släktet Pinus, som omfattar ca 100 arter på n. halvklotet. På s. halvklotet förekommer endast en art.

T. invandrade till Finland för 6 000-7 000 år sedan och växer i hela landet förutom i nordligaste Utsjoki. Den trivs bäst på näringsfattig sandmark och de vackraste tallbestånden växer på mell. och ö. Finlands grusåsar. De resliga furorna kan nå en höjd av närmare 40 m och livslängden är flera hundra år. I Lappland har 700 år gamla tallar påträffats. - Landets tjockaste t. är uppenbarligen den s.k. Kejsartallen invid garnisonsområdet i Parola. Vid en officiell mätning 1990 uppmättes ett omfång på 494 cm. Trädet har fått sitt namn av att regenter alltsedan svenska tiden har intagit måltider i dess skugga då de befunnit sig på inspektionsresor till de i närheten förlagda trupperna.

T. täcker 46 % av Finlands virkesförråd och utgör ryggraden för den finländska pappersindustrin, liksom även för träindustrin, möbeltillverkningen medräknad. De kvistfria raka stammarna blir förstklassiga stolpar. Efterfrågan på timmer till stockstugor ökar kontinuerligt både för inhemskt bruk och export. De exklusivaste byggs av lapsk torrfura (fi. kelohonka), men tillgången är begränsad. Tidigare exporterades ansenliga mängder gruvprops till England. Biprodukter från sulfatcellulosakokningen är terpentin och tallolja.

Under segelskeppens tid byggdes, främst längs den österbottniska kusten, från början av 1600-t. till slutet av 1800-t. tusentals fartyg, vilket hårt beskattade tallskogarna långt in i landet. Tjärbränningen utarmade tallbestånden ytterligare. I slutet av 1800-t. insåg myndigheterna det allvarliga läget och framfarten stävjades genom lagar och förordningar. De ständigt återkommande nödåren tvingade befolkningen att baka s.k. barkbröd, där rågmjölet drygades ut med finmalen tallbast. I folkmedicinen har t. sin givna plats tack vare sina c-vitaminrika barr och olika eteriska oljor.

Inom konsten har de mäktiga furorna inspirerat landets kändaste nationalromantiska konstnärer (Pekka Halonen, Akseli Gallen-Kallela) till mästerverk, och den sega martallen får stå som symbol för den nyländska och åboländska skärgården.

Cembratallen (Pinus cembra) inplanterades i Finland på kejserlig befallning efter 1860-talets nödår som födotillskott, eftersom kottarnas stora frön var näringsrika. Cembratallen är 5-barrig i motsats till t., som är 2-barrig. (Erik Schulman)
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: UVF-redaktion
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
tallväxter, barrträd
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 04.05.2009 av Main.DataConverter
Uppdaterat 02.06.2017 av Import