Tarvasjoki, kommun i Egentliga Finland 30 km n.o. om Åbo, Västra Finlands län. Areal 102 km2, invånare 1 944 (2011).
T. upptas till stora delar av ådalsslätter kring Pemarån och dennas tillflöde från höger, Tarvasjoki, som rinner genom kommunen från n. till s. Huvudbygden kring åarna (bl.a. kyrkbyn, 830 inv. 2000) omges av jämna skogsmarker, i s.o. är terrängen rätt småkuperad. T. har en del småindustri, bl.a. märks tegelbruket Seppälän tiili Oy (gr. 1952, 60 anst. 2003, jfr tegelindustri). Bland egendomar kan nämnas den f.d. kungsgården Juva, som upprättades av Gustav Vasa på 1550-t. och som senare var förlänad bl.a. Per Brahe; i samband med den stora reduktionen ombildades den till kaptensboställe 1681. Här föddes 1757 den från Sveriges och Finlands historia kände militären och statsmannen Gustaf Mauritz Armfelt.
T. är nämnt 1657 som Eura bönehusgäll, hörande till S:t Mårtens socken; bildade kapell 1859 och en egen församling med namnet Eurainen 1906; nuv. namn sedan 1910. Träkyrka, uppförd 1779 (M. Piimänen). (A. Oja, Tarvasjoen historia, 1971)
T. upptas till stora delar av ådalsslätter kring Pemarån och dennas tillflöde från höger, Tarvasjoki, som rinner genom kommunen från n. till s. Huvudbygden kring åarna (bl.a. kyrkbyn, 830 inv. 2000) omges av jämna skogsmarker, i s.o. är terrängen rätt småkuperad. T. har en del småindustri, bl.a. märks tegelbruket Seppälän tiili Oy (gr. 1952, 60 anst. 2003, jfr tegelindustri). Bland egendomar kan nämnas den f.d. kungsgården Juva, som upprättades av Gustav Vasa på 1550-t. och som senare var förlänad bl.a. Per Brahe; i samband med den stora reduktionen ombildades den till kaptensboställe 1681. Här föddes 1757 den från Sveriges och Finlands historia kände militären och statsmannen Gustaf Mauritz Armfelt.
T. är nämnt 1657 som Eura bönehusgäll, hörande till S:t Mårtens socken; bildade kapell 1859 och en egen församling med namnet Eurainen 1906; nuv. namn sedan 1910. Träkyrka, uppförd 1779 (M. Piimänen). (A. Oja, Tarvasjoen historia, 1971)
Tarvasjoki. Tack vare två betydande forsar, Juvankoski och Juntolankoski, har där funnits industri redan länge. På 1500-t. arbetade fem kvarnar och fr.o.m. sent 1800-t. en såg och ett mejeri; 1916 togs ett kraftverk i bruk. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.