Tavastkyro, fi. Hämeenkyrö, kommun i Birkaland närmast s.o. om Ikalis, Västra och Inre Finlands region. Areal 464 km2, invånare 10 436 (2009).
Tavastkyro utbreder sig på båda sidor om Ikalisstråten, som genombryter Tavastmon och bildar Kyrofors, en av landets främsta natursevärdheter innan kraftverket byggdes. Låglänta odlingsmarker, karga bergsområden och höga åsar ger ytterligare prägel åt landskapet i kommunen, som med sin högsta punkt (berget Kaitajärvenvuori) når 190 m ö.h. Bebyggelsen är koncentrerad till s. stranden av Kyrösjärvi, där både fabriksorten Kyröskoski (4 000 inv. 2000) och Tavastkyro kyrkby (2 500 inv. 2000) ligger. Näringslivet i kommunen domineras av ett storföretag med ca 250 anställda (2010), M-Real Oy, vars pappersbruk har anor från 1870-talet (Kyro Oyj Abp).
Tavastkyro kallades under medeltiden Kyro, men erhöll senare sitt nuvarande namn, till åtskillnad från det österbottniska Kyro (Storkyro), vars bosättning ursprungligen uppstått i Tavastkyros vidsträckta erämarker. Socknen var fram till mitten av 1600-t. landsdelens största. Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1780-82. Affärsmannen Adam Sasslin (1795-1849) upprätthöll från 1847 en skola och ett bönehus på hemgården; den förste läraren i denna skola var prästmannen Antero Warelius. En annan ryktbar person med anknytning till T. var historikern och politikern G.Z. Yrjö-Koskinen, som bodde där om somrarna och 1851 publicerade en sockenbeskrivning. Tavastkyro är dock framför allt känt som Nobelpristagaren F.E. Sillanpääs födelsesocken. Naturen och bondemiljön i denna avspeglar sig i hans produktion. (Hämeenkyrön historia, 3 bd, 1983-2003)
Tavastkyro utbreder sig på båda sidor om Ikalisstråten, som genombryter Tavastmon och bildar Kyrofors, en av landets främsta natursevärdheter innan kraftverket byggdes. Låglänta odlingsmarker, karga bergsområden och höga åsar ger ytterligare prägel åt landskapet i kommunen, som med sin högsta punkt (berget Kaitajärvenvuori) når 190 m ö.h. Bebyggelsen är koncentrerad till s. stranden av Kyrösjärvi, där både fabriksorten Kyröskoski (4 000 inv. 2000) och Tavastkyro kyrkby (2 500 inv. 2000) ligger. Näringslivet i kommunen domineras av ett storföretag med ca 250 anställda (2010), M-Real Oy, vars pappersbruk har anor från 1870-talet (Kyro Oyj Abp).
Tavastkyro kallades under medeltiden Kyro, men erhöll senare sitt nuvarande namn, till åtskillnad från det österbottniska Kyro (Storkyro), vars bosättning ursprungligen uppstått i Tavastkyros vidsträckta erämarker. Socknen var fram till mitten av 1600-t. landsdelens största. Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1780-82. Affärsmannen Adam Sasslin (1795-1849) upprätthöll från 1847 en skola och ett bönehus på hemgården; den förste läraren i denna skola var prästmannen Antero Warelius. En annan ryktbar person med anknytning till T. var historikern och politikern G.Z. Yrjö-Koskinen, som bodde där om somrarna och 1851 publicerade en sockenbeskrivning. Tavastkyro är dock framför allt känt som Nobelpristagaren F.E. Sillanpääs födelsesocken. Naturen och bondemiljön i denna avspeglar sig i hans produktion. (Hämeenkyrön historia, 3 bd, 1983-2003)
Tavastkyro. F.E. Sillanpääs barndomshem blev museum 1962. Töllinmäki, en annan backstuga där författaren bodde 1913 -16, sedan han avbrutit sina studier vid Helsingfors universitet, öppnades för allmänheten som museum 1978. Sillanpää bodde ytterligare i villan Saavutus (B. Strömmer, 1920), där flera av hans mest kända verk kom till. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.