Tervo, kommun i Norra Savolax ca 50 km n.v. om Kuopio, Östra Finlands region. Areal 348 km2, invånare 1 700 (2011).
Tervo är en tämligen starkt kuperad bygd (bland höjder märks Hautomäki, 179 m ö.h.), splittrad av talrika sjöar. Kommunens centralort, Tervo kyrkby (750 inv. 2005) är belägen vid Tervolansalmi sund, förr betraktat som gränsen mellan Tavastland och Savolax. Norrut längs insjöleden Nilakka-Iisvesi ligger Kolu kanal (2 100 m), byggd 1892-95. I n. Tervo finns en berömd lax- och sikfors, Äyskoski, som skapat grundvalarna för en blomstrande fisketurism i kommunen. I Tervo finns en av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets enheter för fiskeriforskning och akvakultur.
Tervo bildades 1926 av delar av Karttula och Rautalampi. Tegelkyrka, uppförd 1925 (I. Launis). (O. Ritvanen, Tervo 50-vuotias, 1976)
Tervo är en tämligen starkt kuperad bygd (bland höjder märks Hautomäki, 179 m ö.h.), splittrad av talrika sjöar. Kommunens centralort, Tervo kyrkby (750 inv. 2005) är belägen vid Tervolansalmi sund, förr betraktat som gränsen mellan Tavastland och Savolax. Norrut längs insjöleden Nilakka-Iisvesi ligger Kolu kanal (2 100 m), byggd 1892-95. I n. Tervo finns en berömd lax- och sikfors, Äyskoski, som skapat grundvalarna för en blomstrande fisketurism i kommunen. I Tervo finns en av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets enheter för fiskeriforskning och akvakultur.
Tervo bildades 1926 av delar av Karttula och Rautalampi. Tegelkyrka, uppförd 1925 (I. Launis). (O. Ritvanen, Tervo 50-vuotias, 1976)
Tervo ligger vid Blå vägen, en viktig turistled mellan norska Atlantkusten och Petrozavodsk i ryska Karelen. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.