Tiensuu, Jukka

Tiensuu, Jukka (f. 30/8 1948 Hfrs), tonsättare, cembalist, pianist (elev till bl.a. Paavo Heininen och Brian Ferneyhough). T. har verkat vid olika musikforskningsinstitut och elektronmusikstudior (bl.a. IRCAM). Han var 1979-83 konstnärlig ledare för Helsingforsbiennalen för nutida musik samt 1981-87 för den av honom grundade nymusikfestivalen Musikens tid i Viitasaari. T. är en av landets mest särpräglade musikpersonligheter, vars stiliskt mångfasetterade tonspråk är omöjligt att genrebestämma. I grunden är han en avantgardistisk modernist, vars uttrycksbehov dock omöjliggör ett rigoröst fasthållande vid en given formel. T. kombinerar i sin musik intellektuell skärpa med emotionell omedelbarhet och närmar sig varje enskild komposition som ett unikt estetiskt projekt.

T:s rikhaltiga produktion omspänner samtliga genrer med undantag för de sceniska och man kan notera framförallt talrika orkester- samt övriga instrumentalverk, inte sällan försedda med enigmatiska, språkligt tvetydiga titlar. Häribland t.ex. orkesterverken Lume (1991), Halo (1994) och Alma I-III (1995-98, bestående av de fristående satserna Himo, Lumo & Soma), klarinettkonserten Puro (1989), pianokonserten Mind (2000), dragspelskonserten Spiriti (2005), kammarmusiksviten Plus I-V (1992-94) samt kvintetten Tango lunaire (1985). T. spänner även som utövande musiker över ett brett spektrum och har framfört och undervisat i t.ex. barockmusik. Han använder sig stundom i sina kompositioner, som i Musica ambigua (1996-98) för block/barockflöjt, barockviolin, viola da gamba och cembalo, av instrument från äldre stilperioder. Även vokalmusik (bl.a. Tokko för manskör och band, 1987), elektronisk och elektroakustisk musik samt sviten Umori (2004), komponerad för jazzensemblen UMO. (Mats Liljeroos)