torkskåpet är en finländsk uppfinning som utvecklades 1944-45 vid Arbetseffektivitetsföreningen under ledning av Maiju Gebhard. Idén fick Gebhard i Sverige, där disken torkade i ställningar på bord eller torkades med handduk innan den sattes in i skåp. Hennes innovation var att placera torkgaller i skåp med dörrar som dolde kärlen. Behovet var uppenbart, eftersom husmödrarna enligt Gebhards beräkningar under sin livstid använde 30 000 timmar till diskning och torkning av kärl. Uppfinningen minskade arbetsbördan och gjorde ett arbetsskede överflödigt; hennes motto var att rationalisera arbetet så att hemmafruarna fick tid också för annat.
T. tillverkades först i Arbetseffektivitetsföreningens verkstad i små serier. Fr.o.m. 1948 inledde Enso-Gutzeit den industriella tillverkningen på basis av föreningens ritningar. 1954 fick t. plastöverdragna ståltrådshyllor, vilket underlättade renhållningen av hyllorna. 1982 standardiserades köksskåpens och torkskåpens mått i Finland. Fortfarande finns uppfinningen i nästan varje finländskt kök, och inte heller diskmaskinen har trängt undan t. Exporten av t. är däremot obetydlig, och uppfinningen är mer eller mindre okänd i andra länder.
T. tillverkades först i Arbetseffektivitetsföreningens verkstad i små serier. Fr.o.m. 1948 inledde Enso-Gutzeit den industriella tillverkningen på basis av föreningens ritningar. 1954 fick t. plastöverdragna ståltrådshyllor, vilket underlättade renhållningen av hyllorna. 1982 standardiserades köksskåpens och torkskåpens mått i Finland. Fortfarande finns uppfinningen i nästan varje finländskt kök, och inte heller diskmaskinen har trängt undan t. Exporten av t. är däremot obetydlig, och uppfinningen är mer eller mindre okänd i andra länder.
torkskåpet har av Uppfinningsstiftelsen rankats som en av 1900-talets största finländska uppfinningar. Förutom i Finland används det främst i Sverige och Italien, på andra håll i världen torkas disken ännu liggande på bord. Foto: Museiverket, A. Tuhka.