Tuominen, Emil Yrjö (f. 27/4 1892 Vasa, d. 13/10 1946 Hfrs), skådespelare. T. utbildade sig till maskinritare i Tfrs och kom som praktikant till Tampereen työväen teatteri, där han var fast anställd 1917-23; flyttade därefter till Hfrs och engagerades 1923 vid Kansan näyttämö och 1926 vid Kansallisteatteri, där han stannade ända till sin död.
T. var en mångsidig karaktärsskådespelare med ett brett register. Han spelade stor dramatik lika väl som resonerande salongskomedi; i lustspel och farser utvecklade han en saftig humor eller godhjärtat trivsam komik. T. var en värdig och djupt tragisk Kung Lear och tolkade geheimerådet i Hauptmanns Före solnedgången känsligt och behärskat uttrycksfullt. Han gav en ny personlig prägel åt prästen i Minna Canths Papin perhe. Titelrollen i Ilmari Turjas Särkelä itte blev hans sista roll, som han spelade 109 gånger före sin plötsliga död. Han var en av Kansallisteatteris allra främsta karaktärsskådespelare. T. var från 1927 en anlitad kraft inom finländsk film. (N. Lüchou, Rollerna talar, 1951)
T. var en mångsidig karaktärsskådespelare med ett brett register. Han spelade stor dramatik lika väl som resonerande salongskomedi; i lustspel och farser utvecklade han en saftig humor eller godhjärtat trivsam komik. T. var en värdig och djupt tragisk Kung Lear och tolkade geheimerådet i Hauptmanns Före solnedgången känsligt och behärskat uttrycksfullt. Han gav en ny personlig prägel åt prästen i Minna Canths Papin perhe. Titelrollen i Ilmari Turjas Särkelä itte blev hans sista roll, som han spelade 109 gånger före sin plötsliga död. Han var en av Kansallisteatteris allra främsta karaktärsskådespelare. T. var från 1927 en anlitad kraft inom finländsk film. (N. Lüchou, Rollerna talar, 1951)