Tuuri, Antti

Tuuri, Antti Elias (f. 1/10 1944 Kauhava), författare och företagsledare, dipl.ing. 1972. T. hade 1972-83 olika ledande uppgifter inom finländsk industri; var bl.a. teknisk direktör vid Wihuri Oy Sandudd 1979-80 och vd för Ingenjörsorganisationernas utbildningscentral 1980-82. Efter ett mellanspel som utvecklingschef vid förlaget Otava 1982-83 har han varit fri författare.

Genom sitt rika och genreöverskridande författarskap framstår T. som en av de främsta prosaisterna i modern finsk litteratur. Ständigt återvänder han till sina österbottniska rötter, gestaltade i en berättarkonst som suveränt förenar det folkliga och det modernistiska. Språket är korthugget, dialogerna knivskarpa. Ett centralt verk är Pohjanmaa- eposet, kulminerande i romanen Pohjanmaa (1982; sv. övers. En dag i Österbotten, 1985), där slättlandet som livsmiljö tecknas med bredd och psykologisk finess. Men T. följer också dem som emigrerat från provinsen; Amerikan raitti (1986; sv. övers. Amerikaresan, 1990) berättar om österbottningar på den amerikanska kontinenten, Lakeuden kutsu (1997, sv. övers. Hem till Österbotten, 2000) om huvudpersonen Erkki Hakalas återkomst till Finland. En annan tyngdpunkt i hans prosa ligger på krigsskildringar i dokumentär form. Rukajärven tiellä (1990), som även filmats av Olli Saarela, följdes av Rukajärven aika (1991) och Rukajärven linja (1992). Sina erfarenheter från styrelseuppdrag inom näringsliv och kulturinstitutioner utnyttjar T. i flera romaner och volymer med noveller. Han har skrivit dramatik, tv-manus, reseskildringar, operalibretton. Flera av T:s böcker har översatts till drygt ett tiotal språk. För sitt författarskap är han mångfaldigt belönad, bl.a. med Mika Waltari-priset 1979, Nordiska rådets litteraturpris 1985 och Finlandiapriset 1997. (J. Sipilä, Maa luja, taivas korkia. Antti Tuurin Pohjanmaa-sarja, 2002; M. Kulmala, Miss' laaja aukee: Antti Tuurin Pohjanmaa-sarjan merkitysrakenteita, 2003) (Gustaf Widén)