Uttis jägarregemente

Uttis jägarregemente, fi. Utin jääkärirykmentti, bildades vid ingången av 1997 av Fallskärmsjägarskolan och flygvapnets Helikopterdivision (sedan 2001 Helikopterbataljon) samt Militärpolisskolan, som överflyttades från Pansarbrigaden. U. lyder direkt under huvudstaben. Förändringarna inom regementet har varit snabba, och sedan 1/1 2005 har det bestått av en helikopterbataljon, en specialbataljon, ett stödkompani och en underhållscentral vid sidan av regementsstaben.

De militära traditionerna i Uttis härstammar från sent 1700- t., då slaget vid Uttismalm utkämpades mellan svensk-finska och ryska trupper 1789. Som en följd av detta förstärkte ryssarna försvaret av S:t Petersburg genom att konstruera en yttre befästningskedja Kyminlinna-Uttis-Liikkala-Järvitaipale. Fortet i Uttis färdigställdes 1792 och bemannades då av en infanteribataljon förstärkt med 30 pjäser inklusive manskap.

General Mannerheim beslöt 1918 att Uttis skulle bli flygets landbas. Byggandet av denna inleddes i början av 1920-t. och resulterade i att den var flygvapnets viktigaste bas redan före andra världskriget, under vilket flera olika jakt- och bombplansenheter var förlagda dit.

Efter kriget var Karelens flygflottilj fram till 1961 stationerad i Uttis, och 1962 förflyttades helikopterdivisionen dit (helikopterverksamhet). Flygvapnets transportflottilj opererade från Uttis 1961-96.

Arméns specialförband kan inte uppvisa traditioner som kan jämföras med infanteriregementenas motsvarande, eftersom de härstammar från fortsättningskriget 1941-1944. Krigsledningen förfogade då över fyra fjärrpatrullavdelningar, som medan kriget pågick sammanfördes till avdelta bataljonen !ErP 4 (fjärrpatruller). En del av bataljonens soldater fick fallskärmsutbildning under fortsättningskriget.

Sin nuvarande form fick fallskärmsutbildningen i början av 1960- t., då Fallskärmsjägarskolan grundades. Regementets årsdag firas 25/8. Denna dag 1961 utnämndes den första kursen värnpliktiga till fallskärmsjägare. Jägarregementets honnörsmarsch är Elon taistohon käy, komponerad av Jean Sibelius 1904, medan fanan har ritats av Olof Eriksson. (Jarl Kronlund)