Vägförvaltningen

Vägförvaltningen, Helsingfors, till ingången av 2010 ett ämbetsverk inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde som svarade för väghållningen i fråga om landsvägar. Vägförvaltningen hade till uppgift att i hela landet förvalta, underhålla och utveckla landsvägarna och trafikförhållandena på dem samt vägtrafikservicen.

Vägförvaltningen hade en centralförvaltning och en regionalförvaltning som bestod av 9 vägdistrikt, vilka svarade för väghållningen inom sina distrikt. Verksamheten styrdes och övervakades av en direktion bestående av en ordförande och 4-6 medlemmar, alla utsedda av statsrådet för högst fyra år i sänder, varav en representerade vägförvaltningens personal. Den leddes av generaldirektören, som biträddes bl.a. av direktörer i centralförvaltningen och vägdirektörer i distrikten.

Ämbetsverket räknade sina anor från 1799, då Kungliga finska strömrensningsdirektionen (vars första uppgift blev att utföra rensningsarbeten i Kumo älvs nedre lopp) inrättades. Detta organs verksamhet avbröts av 1808-09 års krig, men återupptogs 1816 av Kejserliga finska strömrensningsdirektionen och fortsattes inom Överstyrelsen för väg- och vattenkommunikationer (1860-87), Överstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna (1887-1925), Väg- och vattenbyggnadsverket (1925-1989) och Vägverket (1990-2000). Ämbetsverket ansvarade ursprungligen för alla fysiska kommunikationsleder, men 1923 övertogs järnvägarna av Järnvägsstyrelsen, medan flygfälten överfördes till Luftfartsverket 1972 och kanalerna till Sjöfartsverket 1990.

Ämbetsverket fick namnet Vägförvaltningen 2001 då förvaltningsdelen separerades från produktionen, varav den senare övertogs av Vägaffärsverket, sedermera bolagiserat som Destia Oy. Från början av 2010 ingår Vägförvaltningen i det nybildade ämbetsverket Trafikverket som lyder under Kommunikationsministeriet. (Tuhat vuotta tietä, kaksisataa vuotta tielaitosta, red. J. Masonen m.fl., 3 bd, 1995-99; Kurvit kohdallaan: Tielaitos 200 vuotta, huvudred. K. Levä, 1999)