Vähäkallio (t. 1905 Vilander), Väinö Niilo (f. 16/6 1886 Hfrs, d. där 20/3 1959), arkitekt. Vähäkallio hade 1911-41 egen praktik och var därtill 1936-43 generaldirektör vid Byggnadsstyrelsen. Han uppvisade en för den tiden sällsynt produktivitet; få arkitekter har varit engagerade i ett så stort antal framträdande byggnadsprojekt. Vähäkallios skapande period inföll under ett brytningsskede, och följaktligen ger hans arkitektur prov på en utveckling från nyklassicism till funktionalism.
Vähäkallio ritade många monumentala affärshus och offentliga byggnader i Hfrs. Han föredrog mörkbrända rödtegel i fasaden, vilket kommer till synes bl.a. på Elantos affärs- och fabriksbyggnader i Sörnäs (1917-24) samt på företagets huvudkontor (1928) och OTK:s förvaltningsbyggnad (1933) i Sörnäs, Anstalten för yrkenas främjande (1932) i Tölö, Franzenia i Berghäll och Oy Alko Ab:s lager- och kontorshus (1937-40, numera Justitiehuset) på Sundholmen. Han ritade också Georgsgatans simhall (1928), bostads- och affärshusen Simonlinna och Annala i hörnet av Annegatan och Simonsgatan (1925) samt Johannes (1926) invid Johanneskyrkan i Hfrs (1926). Vähäkallio hade därtill en diger produktion utanför huvudstaden, bl.a. Oy Enso-Gutzeit Ab:s fabriks- och bostadsbyggnader (1934-35) i Kaukopää, ett flertal bankbyggnader och J.W. Suominens ståtliga privatvilla Koskilinna (1928) i Nakkila. 1928 inköpte Vähäkallio storgodset Nääs (Kytäjä) i Hyvinge, där han iståndsatte byggnaderna och utvecklade jordbruket. (A. Niskanen, Väinö Vähäkallio ja hänen toimistonsa: arkkitehdin elämäntyö ja verkostot, 2005) (Patrick Eriksson)
Vähäkallio ritade många monumentala affärshus och offentliga byggnader i Hfrs. Han föredrog mörkbrända rödtegel i fasaden, vilket kommer till synes bl.a. på Elantos affärs- och fabriksbyggnader i Sörnäs (1917-24) samt på företagets huvudkontor (1928) och OTK:s förvaltningsbyggnad (1933) i Sörnäs, Anstalten för yrkenas främjande (1932) i Tölö, Franzenia i Berghäll och Oy Alko Ab:s lager- och kontorshus (1937-40, numera Justitiehuset) på Sundholmen. Han ritade också Georgsgatans simhall (1928), bostads- och affärshusen Simonlinna och Annala i hörnet av Annegatan och Simonsgatan (1925) samt Johannes (1926) invid Johanneskyrkan i Hfrs (1926). Vähäkallio hade därtill en diger produktion utanför huvudstaden, bl.a. Oy Enso-Gutzeit Ab:s fabriks- och bostadsbyggnader (1934-35) i Kaukopää, ett flertal bankbyggnader och J.W. Suominens ståtliga privatvilla Koskilinna (1928) i Nakkila. 1928 inköpte Vähäkallio storgodset Nääs (Kytäjä) i Hyvinge, där han iståndsatte byggnaderna och utvecklade jordbruket. (A. Niskanen, Väinö Vähäkallio ja hänen toimistonsa: arkkitehdin elämäntyö ja verkostot, 2005) (Patrick Eriksson)
Vähäkallio, Väinö. Det nio våningar höga kontorskomplexet med nyklassicistisk rödtegelfasad i Sörnäs byggdes ursprungligen 1928 för kooperativet Elanto. I förgrunden ses minnesmärket över Väinö Tanner, företagets långvarige chef, i brons med röd granitsockel (Kari Juva, 1985). Foto: Sakari Niemi.