Vala, Katri (f. 11/9 1901 Muonio, d. 28/5 1944 Eksjö), författare; hette egentligen Karin Alice Heikel, f. Wadenström, syster till Erkki V. Hon tog studenten 1919, utbildade sig till folkskollärarinna och tjänstgjorde 1922-29 vid skolor på olika håll i landet. V. debuterade 1924 som exotisk romantiker i modernistisk anda med diktsamlingen Kaukainen puutarha, som belönades med statspris. Hon var den centrala lyrikern inom Tulenkantajatgruppen. Småningom blev hennes diktning alltmer samhällsengagerad och nalkades slutligen vänsterradikalismen (i det andliga klimat som rådde efter andra världskriget blev V:s lyrik särskilt uppskattad).
V. insjuknade 1928 i tuberkulos; i samlingen Maan laiturilla (1930) intar dödstanken en viktig plats. V:s samhällsengagerade kåserier och litteraturrecensioner, som ingick i tidskriften Tulenkantajat på 1930-t., finns samlade i volymen Suorasanaista 30-luvulta ja -luvusta (1981). V. vistades långa perioder på sanatorium, sökte bot bl.a. i Frankrike och reste under kriget till Sverige, där hon avled. Urnan med hennes aska begrovs i Hfrs 1945. (K.V. - tulipatsas, red. O. Paavolainen, 1946; K. Saarenheimo, K.V., aikansa kapinallinen, 1984)
V. insjuknade 1928 i tuberkulos; i samlingen Maan laiturilla (1930) intar dödstanken en viktig plats. V:s samhällsengagerade kåserier och litteraturrecensioner, som ingick i tidskriften Tulenkantajat på 1930-t., finns samlade i volymen Suorasanaista 30-luvulta ja -luvusta (1981). V. vistades långa perioder på sanatorium, sökte bot bl.a. i Frankrike och reste under kriget till Sverige, där hon avled. Urnan med hennes aska begrovs i Hfrs 1945. (K.V. - tulipatsas, red. O. Paavolainen, 1946; K. Saarenheimo, K.V., aikansa kapinallinen, 1984)