Vesanto, kommun i Norra Savolax 82 km ö. om Kuopio, Östra Finlands län. Areal 423 km2, invånare 2 390 (2011).
Vesanto omges i ö. och v. av sjöar, som hör till Rautalampi- och Viitasaaristråtarna. Sjöarna splittrar kommunens s. och v. delar i långsträckta uddar. Landskapsbilden är typiskt mellanfinländsk med höjder, sjöar och skogar som dominerande inslag; höglänt terräng finns bl.a. mellan sjöarna Niinivesi (77,9 km2, delvis i Rautalampi) och Vesantojärvi (7,3 km2), där ett av landsändans högsta berg, Vesamäki (217 m ö.h.) reser sig. Kyrkbyn vid n. ändan av Vesantojärvi har ca 870 inv. (2000); träkyrka, uppförd 1857 (C. Ziegler).
Vesanto, tidigare Sonkarinsaari, blev kapell under Rautalampi 1868 och bildade egen församling samt kommun 1871. Trakten saknade landsvägar fram till slutet av 1800-talet. (O. Ritvanen, Vesannon historia, 1971; Vesannon valkamista, red. A. Huuskonen, 1991; H. Korhonen, V. kivikaudesta nykypäivään, 1996; R. Laakso, Elämää Vesannolla 1900-luvun alkukymmenillä, 2005)
Vesanto omges i ö. och v. av sjöar, som hör till Rautalampi- och Viitasaaristråtarna. Sjöarna splittrar kommunens s. och v. delar i långsträckta uddar. Landskapsbilden är typiskt mellanfinländsk med höjder, sjöar och skogar som dominerande inslag; höglänt terräng finns bl.a. mellan sjöarna Niinivesi (77,9 km2, delvis i Rautalampi) och Vesantojärvi (7,3 km2), där ett av landsändans högsta berg, Vesamäki (217 m ö.h.) reser sig. Kyrkbyn vid n. ändan av Vesantojärvi har ca 870 inv. (2000); träkyrka, uppförd 1857 (C. Ziegler).
Vesanto, tidigare Sonkarinsaari, blev kapell under Rautalampi 1868 och bildade egen församling samt kommun 1871. Trakten saknade landsvägar fram till slutet av 1800-talet. (O. Ritvanen, Vesannon historia, 1971; Vesannon valkamista, red. A. Huuskonen, 1991; H. Korhonen, V. kivikaudesta nykypäivään, 1996; R. Laakso, Elämää Vesannolla 1900-luvun alkukymmenillä, 2005)