Viitasaari, stad (sedan 1996) i Mellersta Finland 100 km n. om Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 1 249 km2, invånare 7 065 (2011).
Viitasaari omfattar ett särskilt i n. tämligen kuperat område kring den stora, mångförgrenade sjön Keitele, i vilken Kivijärvi- och Viitasaaristråtarnas vatten samlas upp. Vackert på en udde och på öar i sjön ligger Viitasaari centrum (4 100 inv.) vid korsningen av riksväg 4 och Blå vägen; genom staden löper även järnvägen Äänekoski-Haapajärvi, invigd 1960.
Orten har bl.a. trä-, metall- och byggnadsindustri; bland företag märks metallindustriföretaget Pisla Oy (gr. 1976, 140 anst. 2006, tillv. bl.a. byggnadsbeslag), fönster- och dörrtillverkaren Fenestra Oy (gr. 1917, 175 anst. i V. 2006) och sågverket Er-Saha Oy (gr. 1994, 50 anst. 2006). Även turismen spelar en betydande roll, bl.a. tack vare ett givande sportfiske. Av sevärdheter kan nämnas ett monument som restes 1884 på den plats där H.G. Porthans barndomshem stått. I Viitasaari ordnas årligen sedan 1982 musikfestspelen Musiikin aika.
Viitasaari blev ca 1628 kapell under Rautalampi och bildade senast 1635 en egen församling, vars träkyrka uppfördes 1877-79 (T. Granstedt). Området utgjorde ännu i början av nya tiden erämark för vissa sydtavastländska socknar (Saaris, Pälkäne, Padasjoki m.fl.). Där inrättades 1882 landets första kommunalläkartjänst och 1905 det första läroverket på landsbygden. (E. Markkanen, Vanhan Viitasaaren historia, 1983; J. Kovanen, Huopana: Juhani Ahon koski, 1994)
Viitasaari omfattar ett särskilt i n. tämligen kuperat område kring den stora, mångförgrenade sjön Keitele, i vilken Kivijärvi- och Viitasaaristråtarnas vatten samlas upp. Vackert på en udde och på öar i sjön ligger Viitasaari centrum (4 100 inv.) vid korsningen av riksväg 4 och Blå vägen; genom staden löper även järnvägen Äänekoski-Haapajärvi, invigd 1960.
Orten har bl.a. trä-, metall- och byggnadsindustri; bland företag märks metallindustriföretaget Pisla Oy (gr. 1976, 140 anst. 2006, tillv. bl.a. byggnadsbeslag), fönster- och dörrtillverkaren Fenestra Oy (gr. 1917, 175 anst. i V. 2006) och sågverket Er-Saha Oy (gr. 1994, 50 anst. 2006). Även turismen spelar en betydande roll, bl.a. tack vare ett givande sportfiske. Av sevärdheter kan nämnas ett monument som restes 1884 på den plats där H.G. Porthans barndomshem stått. I Viitasaari ordnas årligen sedan 1982 musikfestspelen Musiikin aika.
Viitasaari blev ca 1628 kapell under Rautalampi och bildade senast 1635 en egen församling, vars träkyrka uppfördes 1877-79 (T. Granstedt). Området utgjorde ännu i början av nya tiden erämark för vissa sydtavastländska socknar (Saaris, Pälkäne, Padasjoki m.fl.). Där inrättades 1882 landets första kommunalläkartjänst och 1905 det första läroverket på landsbygden. (E. Markkanen, Vanhan Viitasaaren historia, 1983; J. Kovanen, Huopana: Juhani Ahon koski, 1994)
Viitasaari fick sin första bofasta befolkning mot slutet av medeltiden. Fisket var huvudnäring ända fram till 1700-talet, då svedjebruk och boskapsskötsel vann terräng. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.