Villnäs, fi. Louhisaari, egendom vid Virmoviken i Villnäs, ett av Finlands förnämsta och ståtligast bebyggda herresäten. Den förste kända ägaren till V. var riksrådet Niklis Korke, stamfar för den mellersta ätten Kurck. I mitten av 1400-t. kom egendomen till den yngre grenen av ätten Fleming och förblev i dess ägo fram till 1791. Den köptes 1795 av Carl Erik Mannerheim, den första i Finland bosatta medlemmen av släkten, som innehade V. till 1903, då det övergick i ofrälse händer.
På V. föddes 1867 Gustaf Mannerheim, sedermera Marskalken av Finland. En minnessten över honom restes 1982. Huvudbyggnaden, ett väl bibehållet tegelslott i tre våningar med byggnadsåret 1655, uppfördes av Herman Klasson Fleming. Den tillhör jämte flygelbyggnader och en park på åtta hektar sedan 1961 staten och förvaltas numera av Museiverket. Slottet öppnades 1967 för allmänheten som museum. (G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgods i Finland II, 1942; R. Ahlbäck, Gods och herresäten i Finland, 1946; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989; E. Vesterinen, Louhisaaren herra ja Kankaisten kukka, 2002; Louhisaaren kartano: suku ja rälssi - säteri ja kirkko, 2005)
På V. föddes 1867 Gustaf Mannerheim, sedermera Marskalken av Finland. En minnessten över honom restes 1982. Huvudbyggnaden, ett väl bibehållet tegelslott i tre våningar med byggnadsåret 1655, uppfördes av Herman Klasson Fleming. Den tillhör jämte flygelbyggnader och en park på åtta hektar sedan 1961 staten och förvaltas numera av Museiverket. Slottet öppnades 1967 för allmänheten som museum. (G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgods i Finland II, 1942; R. Ahlbäck, Gods och herresäten i Finland, 1946; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989; E. Vesterinen, Louhisaaren herra ja Kankaisten kukka, 2002; Louhisaaren kartano: suku ja rälssi - säteri ja kirkko, 2005)