Vindala, fi. Vimpeli, kommun i Södra Österbotten 110 km ö. om Vasa, Västra och Inre Finlands region. Areal 287 km2, invånare 3 222 (2011).
Vindala sträcker sig från sjön Lappajärvis ö. strand ett tjugotal km mot nordost. Det består huvudsakligen av ett slättland, över vilket enstaka höjder reser sig; högst är Pyhävuori (149 m ö.h., jfr Alajärvi), som överblickar sjön. Bebyggelsen följer sjöstranden och Porasjoki (i sitt nedre lopp benämnd Kronoby å), som från Perho rinner genom mellersta Vindala; kyrkbyn hade 2 350 invånare år 2000.
Till kommunens större privata arbetsgivare hör Rumtec Oy (gr. 1992, 14 anst. 2010), som tillverkar aluminiumprodukter av olika slag, Lindab Vimpeli (bildad 2008 genom en fusion mellan Lindab och Ventlandia Oy, gr. 1992), tillverkare av järn- och stålrör. F.ö. märks ett kalkbruk, som grundades 1949 av Pargas kalk och idag drivs av dess efterträdare Nordkalk.
Vindala blev kapell under Lappajärvi 1806 och bildade egen församling 1867; träkyrka, uppförd 1807 (J. Rijf). Socknen hade långt in på 1800-talet en talrik svensktalande befolkning, som sedermera helt förfinskats. Där arbetade 28/12 1917-14/1 1918 en krigsskola, som snabbutbildade ca 200 man underbefäl för skyddskårstrupperna; skolans chef var P. von Gerich. (Vimpelin sotakoulu, red. U.V. Rauanheimo, 1954; F.E. Takala, Vimpeli, 1976; Järviseudun historia 1-3, red. H. Junnila/H. Rantatupa/T. Nygård, 1983-90)
Vindala sträcker sig från sjön Lappajärvis ö. strand ett tjugotal km mot nordost. Det består huvudsakligen av ett slättland, över vilket enstaka höjder reser sig; högst är Pyhävuori (149 m ö.h., jfr Alajärvi), som överblickar sjön. Bebyggelsen följer sjöstranden och Porasjoki (i sitt nedre lopp benämnd Kronoby å), som från Perho rinner genom mellersta Vindala; kyrkbyn hade 2 350 invånare år 2000.
Till kommunens större privata arbetsgivare hör Rumtec Oy (gr. 1992, 14 anst. 2010), som tillverkar aluminiumprodukter av olika slag, Lindab Vimpeli (bildad 2008 genom en fusion mellan Lindab och Ventlandia Oy, gr. 1992), tillverkare av järn- och stålrör. F.ö. märks ett kalkbruk, som grundades 1949 av Pargas kalk och idag drivs av dess efterträdare Nordkalk.
Vindala blev kapell under Lappajärvi 1806 och bildade egen församling 1867; träkyrka, uppförd 1807 (J. Rijf). Socknen hade långt in på 1800-talet en talrik svensktalande befolkning, som sedermera helt förfinskats. Där arbetade 28/12 1917-14/1 1918 en krigsskola, som snabbutbildade ca 200 man underbefäl för skyddskårstrupperna; skolans chef var P. von Gerich. (Vimpelin sotakoulu, red. U.V. Rauanheimo, 1954; F.E. Takala, Vimpeli, 1976; Järviseudun historia 1-3, red. H. Junnila/H. Rantatupa/T. Nygård, 1983-90)
Vindala. Tillverkning av skidor inleddes på 1910-talet, och när denna industri var som störst på 1930-talet stod den för inemot hälften av landets skidproduktion och sysselsatte tvåhundra personer. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.