Virén, Lasse Artturi (f. 22/7 1949 Mörskom), idrottsman, fyrfaldig OS- guldmedaljör i långdistanslöpning. V. anses som en av Finlands framgångsrikaste idrottare genom tiderna. Han slog igenom som junior 1967 då han vann FM för A-pojkar på 3 000 m och blev andra i terräng. Genombrottsåret på seniornivå var 1969 med bl.a. finländska mästerskapet på 5 000 m. Vid EM 1971 i Hfrs var V. 7:e på denna distans. Före OS i München 1972 förbättrade han finländska rekordet på 5 000 m till 13.19,0, endast 3,4 sek. från Ron Clarkes dåvarande världsrekord. I München vann han 5 000 m (13.26,4) utan komplikationer, men på 10 000 m kom dramatiken in i bilden. Mellan 4 000 och 5 000 m snavade V. på sargen och blev liggande på banan. Hans konkurrent, tunisiern Mohamed Gammoudi, föll över V. Medan V. snabbt reste sig och fortsatte jakten på de flyende löparna blev Gammoudi villrådigt sittande på marken. Han fortsatte visserligen loppet, men avbröt efter en kort stund då han inte lyckades komma ifatt täten. V. hade sedan ingen svårighet att vinna med tiden 27.38,4, nytt världsrekord. Ännu samma år förbättrade han rekordet på 5 000 m till 13.16,4, också det nytt världsrekord.
Skador gjorde att V. vid FM 1974 endast tog brons på 5 000 m och var 7:e på 10 000 m. Men efter några sabbatsår var han 1976 redo på nytt. OS i Montreal blev igen en triumf utan like. Han inledde med en komfortabel seger på 10 000 m (27.40,38), varefter följde en ursinnig spurtseger på 5 000 m, efter att han innehaft ledningen hela sista varvet. Tiden 13.24,76 och vinst över några av världens då snabbaste millöpare, Quax och Dixon från Nya Zeeland, Hildebrand från Tyskland m.fl., gav genljud i idrottsvärlden. Följande dag ställde han upp i sitt livs första maratonlopp och blev femte (2.13.10,8). Klart är, att om V. fått vila några dagar mellan loppen, skulle slutresultatet ha sett annorlunda ut.
Nya skador höll V. borta från EM i Prag 1978. Trots en skada i låret lyckades han ta en femteplats på 10 000 m vid OS i Moskva 1980, vilket måste anses som en av hans bästa prestationer. Han avbröt maratonloppet.
V. lade upp i början av 1980-t. Hans personbästa är 1.54,3 på 800 m, 3.41,81 på 1 500 m, 5.08,6 på 2 000 m, 7.43,2 på 3 000 m, 8.14,0 på 2 eng. mil, 13.16,4 på 5 000 m, 27.38,4 på 10 000 m, 19 500 m i entimmeslöpning, 1.01.25,0 på 20 000 m och 2.13.10,8 på maraton. Han representerade Mörskomföreningen Myrskylän Myrsky hela sin aktiva tid.
V. valdes 1972 till världens förnämsta friidrottsman. Hans tränare var Mörskombon Rolf Haikkola (f. 1927), själv landslagslöpare och vd för det nationella friidrottsförbundet 1977-86.
I det civila livet har den ytterst fåordige och anspråkslöse V. varit polis, senare projektchef och innehar idag tillsammans med sin bror ett transportföretag. Han satt 1999-2007 i riksdagen (saml.). Staty i Hfrs och Mörskom (T. Sakki, 1994) samt Kempele (The last meter, E. Romppanen 1999,) replik i Atlanta, USA 1998. Konditionsloppet Lassen hölkkä löps i Mörskom sedan 1974. En stiftelse som bär hans namn grundades 1977, och 1994 hedrades han med ett frimärke (P. Juvonen-Vallonen); medalj (R. Jaatinen, 1976), Lasse Virén- medaljen (M. Honkonen, 1976), statyett (19 cm, T. Jaatinen, 1983), staty i trä (P. Montonen, 1978), porträtt i Visulahti vaxkabinett (E. Aro, 1983). Utgav 1973 boken Kullatut sekunnit (red. R. Haikkola/P. Vuorio) och 1976 Kullatut piikkarit (red. A. Raevuori/P. Vuorio, eng. övers. Lasse Virén Olympic champion, 1978). (M. Saari, Juoksemisen salaisuudet, 1979; R. Haikkola, Lasse Virénin menestyksen portaat, 2003) (Ingmar Björkman)
Skador gjorde att V. vid FM 1974 endast tog brons på 5 000 m och var 7:e på 10 000 m. Men efter några sabbatsår var han 1976 redo på nytt. OS i Montreal blev igen en triumf utan like. Han inledde med en komfortabel seger på 10 000 m (27.40,38), varefter följde en ursinnig spurtseger på 5 000 m, efter att han innehaft ledningen hela sista varvet. Tiden 13.24,76 och vinst över några av världens då snabbaste millöpare, Quax och Dixon från Nya Zeeland, Hildebrand från Tyskland m.fl., gav genljud i idrottsvärlden. Följande dag ställde han upp i sitt livs första maratonlopp och blev femte (2.13.10,8). Klart är, att om V. fått vila några dagar mellan loppen, skulle slutresultatet ha sett annorlunda ut.
Nya skador höll V. borta från EM i Prag 1978. Trots en skada i låret lyckades han ta en femteplats på 10 000 m vid OS i Moskva 1980, vilket måste anses som en av hans bästa prestationer. Han avbröt maratonloppet.
V. lade upp i början av 1980-t. Hans personbästa är 1.54,3 på 800 m, 3.41,81 på 1 500 m, 5.08,6 på 2 000 m, 7.43,2 på 3 000 m, 8.14,0 på 2 eng. mil, 13.16,4 på 5 000 m, 27.38,4 på 10 000 m, 19 500 m i entimmeslöpning, 1.01.25,0 på 20 000 m och 2.13.10,8 på maraton. Han representerade Mörskomföreningen Myrskylän Myrsky hela sin aktiva tid.
V. valdes 1972 till världens förnämsta friidrottsman. Hans tränare var Mörskombon Rolf Haikkola (f. 1927), själv landslagslöpare och vd för det nationella friidrottsförbundet 1977-86.
I det civila livet har den ytterst fåordige och anspråkslöse V. varit polis, senare projektchef och innehar idag tillsammans med sin bror ett transportföretag. Han satt 1999-2007 i riksdagen (saml.). Staty i Hfrs och Mörskom (T. Sakki, 1994) samt Kempele (The last meter, E. Romppanen 1999,) replik i Atlanta, USA 1998. Konditionsloppet Lassen hölkkä löps i Mörskom sedan 1974. En stiftelse som bär hans namn grundades 1977, och 1994 hedrades han med ett frimärke (P. Juvonen-Vallonen); medalj (R. Jaatinen, 1976), Lasse Virén- medaljen (M. Honkonen, 1976), statyett (19 cm, T. Jaatinen, 1983), staty i trä (P. Montonen, 1978), porträtt i Visulahti vaxkabinett (E. Aro, 1983). Utgav 1973 boken Kullatut sekunnit (red. R. Haikkola/P. Vuorio) och 1976 Kullatut piikkarit (red. A. Raevuori/P. Vuorio, eng. övers. Lasse Virén Olympic champion, 1978). (M. Saari, Juoksemisen salaisuudet, 1979; R. Haikkola, Lasse Virénin menestyksen portaat, 2003) (Ingmar Björkman)
Virén, Lasse. Hade en idealisk kropp för löpning. Kallblodighet och stark träningsvilja i förening med noggrannhet och snabb reaktionsförmåga gjorde honom till en av världens bästa löpare. Foto: Lehtikuva Oy.