Virkkunen Paavo

Virkkunen (t. 1906 Snellman), Paavo Emil (f. 27/9 1874 Pudasjärvi, d. 13/7 1959 Pälkäne), teolog, skolman och politiker, teol.dr 1907, bror till Artturi Virkkunen. Han var 1905-18 överlärare i kristendom vid finska normallyceum i Hfrs och dess rektor 1908-18; kyrkoherde i Ilmola 1918-26 och 1926 -51 i huvudstadens södra finska församling. Virkkunen var ledamot av lantdagen/riksdagen 1913-45 (urspr. gammalfinne) och tjänstgjorde som parlamentets talman 1918, 1923, 1926, 1928, 1929 och 1930 (var därtill l:e el. 2:e vicetalman vid ett 10-t. sessioner). Han spelade under mellankrigstiden en framträdande roll inom samlingspartiet, bl.a. som undervisningsminister 1930-31; hörde till dem som förordade samarbete med ultrahögerpartiet IKL.

Virkkunen var en liberal teolog som bl.a. förespråkade kvinnliga präster redan i slutet av 1950-talet. I hans omfattande teologiska skriftställarskap ingår bl.a. flera arbeten med inlägg i sedlighetsdebatten; han skrev dessutom en biografi över Agathon Meurman (3 bd, 1953-57) och memoarer (3 bd, 1953-55). Erhöll professors titel 1949.(P. Virkkunen, Lannistumaton: Paavo Virkkusen elämä, 2002)