Walli, Hannes (Hasse) Mikael Waldemar (född 10/2 1948 Helsingfors) gitarrist, kompositör, arrangör. W., som kommer från en musikerfamilj, hör till den finländska rock- och världsmusikscenens mest centrala namn. Han inledde sin bana som trumslagare på 1960-t. men bytte snart till elgitarr och anslöt sig 1965 till ett av tidens stora finländska popband, Jormas, vilket också innebar de första stegen som professionell musiker. Snart rycktes han emellertid med av den bluesinfluerade rocken, och 1967 såg gruppen Blues section dagens ljus: där fick W. utlopp för intryck från den stora förebilden, Jimi Hendrix.
Därefter följde ett antal sökande år. 1974-75 bildade han tillsammans med bl.a. blåsinstrumentalisten, pianisten Sakari Kukko kvartetten Piirpauke. I sin egenartade kombination av jazz och folkelement från bl.a. Karelen och olika länder var detta band också en banbrytare av rang. Mot slutet av 1970-t. blev W. intresserad av reggae och kubansk musik, vilket ledde till den mest unika perioden i hans karriär, präglad av den västafrikanska popmusiken. W. reste 1982 till Gambia, varefter han begav sig till Senegal och dess musikliv i huvudstaden Dakar. Där började W:s mångåriga forskningsresa till den senegalesiska Mbalax-popmusiken och han blev en brobyggare, introducerande afrikansk musik i Finland, först genom gruppen Afro-Line och därefter Asamaan, som utöver W. helt bestod av senegalesiska musiker. Kring decennieskiftet 1980-90 gästade gruppen ofta Finland under sommarhalvåret och dokumenterades på mycket välmottagna skivor. 1993 flyttade W. tillbaka till Finland och har i sina senare projekt fortsatt både inom Mbalax-musiken och bluesrocken. Han har även gjort sig känd som musiklärare och var en av legendariska Elmu ry:s (Elävän musiikin yhdistys) stiftande medlemmar 1978. (H. Walli/A Vanajas, Hehkuva kitara, 1996)
Därefter följde ett antal sökande år. 1974-75 bildade han tillsammans med bl.a. blåsinstrumentalisten, pianisten Sakari Kukko kvartetten Piirpauke. I sin egenartade kombination av jazz och folkelement från bl.a. Karelen och olika länder var detta band också en banbrytare av rang. Mot slutet av 1970-t. blev W. intresserad av reggae och kubansk musik, vilket ledde till den mest unika perioden i hans karriär, präglad av den västafrikanska popmusiken. W. reste 1982 till Gambia, varefter han begav sig till Senegal och dess musikliv i huvudstaden Dakar. Där började W:s mångåriga forskningsresa till den senegalesiska Mbalax-popmusiken och han blev en brobyggare, introducerande afrikansk musik i Finland, först genom gruppen Afro-Line och därefter Asamaan, som utöver W. helt bestod av senegalesiska musiker. Kring decennieskiftet 1980-90 gästade gruppen ofta Finland under sommarhalvåret och dokumenterades på mycket välmottagna skivor. 1993 flyttade W. tillbaka till Finland och har i sina senare projekt fortsatt både inom Mbalax-musiken och bluesrocken. Han har även gjort sig känd som musiklärare och var en av legendariska Elmu ry:s (Elävän musiikin yhdistys) stiftande medlemmar 1978. (H. Walli/A Vanajas, Hehkuva kitara, 1996)