Wanantaka, egendom i Janakkala. W. är stamgods för ätten Standertskjöld, fideikommiss 1797-1931. W. skapades 1786-96 av majoren Henrik Johan Justander, adlad Standertskjöld 1772, genom inköp av äldre säterier och rusthåll i Vanantaka och Kernala byar. Det omfattade 1800 ca 5 000 ha. Efter torparlagen 1918 och kolonisationslagen 1922 kvarstod ca 2 600 ha. Den siste fideikommissarien Henrik Standertskjölds son, fil.mag. Gösta Standertskjöld, sålde 1978 godset till den befryndade ätten Ehrnrooth. Arealen uppgick då till 1 530 ha, varav 165 ha åker.
W. var tidigare känt för fasanodling; jordbruket är kreaturslöst sedan 1964. Idag bedrivs maskinellt jord- och skogsbruk. Den slottsliknande huvudbyggnaden i tre våningar med 30 rum och en souterrainvåning mot parken, är uppfört 1901 enligt ritningar av Waldemar Aspelin. Den praktfulla inredningen, bevarad rätt intakt, omfattar ett stort bibliotek, porträtt och inventarier från 1700- o. 1800-t., bl.a. ryska möbler anskaffade av överste Hugo Standertskjöld, född på gården. Till gårdshelheten hör en villa uppförd 1911-12 i jugendstil, ritad av Max Frelander och ett stall i rödtegel från 1924, ritat av Sigurd Frosterus. (Herrgårdar i Finland III, 1929; B. Lönnqvist, En finsk adelssläkts öden, 2007) (Bo Lönnqvist)
W. var tidigare känt för fasanodling; jordbruket är kreaturslöst sedan 1964. Idag bedrivs maskinellt jord- och skogsbruk. Den slottsliknande huvudbyggnaden i tre våningar med 30 rum och en souterrainvåning mot parken, är uppfört 1901 enligt ritningar av Waldemar Aspelin. Den praktfulla inredningen, bevarad rätt intakt, omfattar ett stort bibliotek, porträtt och inventarier från 1700- o. 1800-t., bl.a. ryska möbler anskaffade av överste Hugo Standertskjöld, född på gården. Till gårdshelheten hör en villa uppförd 1911-12 i jugendstil, ritad av Max Frelander och ett stall i rödtegel från 1924, ritat av Sigurd Frosterus. (Herrgårdar i Finland III, 1929; B. Lönnqvist, En finsk adelssläkts öden, 2007) (Bo Lönnqvist)