Warburton, Thomas Henry (f. 4/3 1918 Vasa), författare, översättare och förlagsman. Efter forststudier vid Helsingfors universitet knöts han till Schildts förlag, där han som förlagsredaktör och litterär chef 1943-81 hade stort inflytande över finlandssvensk bokutgivning. Samtidigt etablerade han sig som tidvis frän publicist med Nya Argus som husorgan; han tillhörde tidskriftens redaktion 1950-76 och var dess redaktionssekreterare 1953-60.
Sitt författarskap inledde han som sorgmodig ironiker i tidstypiskt rimmade diktsamlingar, Du människa (1942) och Bröd av lera (1945), starkt präglade av kriget. Sin antimilitaristiska bekännelse förblev han trogen i samlingarna Kort parlör (1966) och Leve revisionismerna! (1970) med välriktade attacker mot makthavares blindhet. En höjdpunkt i hans lyriska produktion är versberättelsen Fällas eller falla (som W. själv översatte till finska; Hakkuut, 1977), en pessimistisk skildring av människans kamp för att överleva i de biologiska livsmönstrens grepp. I hans sena poesi, som öppnar dörrar mot det förflutnas landskap, märks Besökare (1998) och Parken (1999), en annorlunda hembygdsbok med Brunnsparken i Hfrs som miljö.
Till raden kan också läggas diktsamlingen Tid efter annan (2007) som fick mycket goda recensioner (red.).
W. har även gjort en viktig insats som litteraturhistorisk krönikör, främst i standardverken Femtio år finlandssvensk litteratur (1951) och Åttio år finlandssvensk litteratur (1984). Det är breda översikter, som vittnar om en enorm beläsenhet och ett omutligt kvalitetskrav i protest mot det han stundom uppfattar som provinsiellt i finlandssvensk dikt. Om W:s intresse för japansk kultur vittnar de kulturhistoriska rapsodierna Brokadbilder (1990) och Spegelbilder av det forna Japan (1994).
En central roll inom hela det svenska språkområdet har W. spelat genom sina översättningar. Han var den första som tolkade James Joyces modernistiska mästerverk Odysseus till svenska (1945). Andra anglosaxiska klassiker på hans repertoar är Shakespeare, Lawrence Stern, William Faulkner och Edgar Lee Masters. Även som uttolkare av finsk diktning har W. gjort en enastående insats, bl.a. genom översättningar av Aleksis Kivis Sju bröder, Eino Leinos Helkasånger, Mika Waltaris Rikets hemlighet och Volter Kilpis I salen på Alastalo. Om sitt liv som översättare berättar han spirituellt i Efter 30 000 sidor (2003). W. är mångfaldigt belönad för sin litterära insats, bl.a. med Svenska Akademiens Finlandspris, det statliga Finlandspriset och Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet. Han blev 1982 fil.dr h.c. vid Helsingfors universitet. (Gustaf Widén)
Sitt författarskap inledde han som sorgmodig ironiker i tidstypiskt rimmade diktsamlingar, Du människa (1942) och Bröd av lera (1945), starkt präglade av kriget. Sin antimilitaristiska bekännelse förblev han trogen i samlingarna Kort parlör (1966) och Leve revisionismerna! (1970) med välriktade attacker mot makthavares blindhet. En höjdpunkt i hans lyriska produktion är versberättelsen Fällas eller falla (som W. själv översatte till finska; Hakkuut, 1977), en pessimistisk skildring av människans kamp för att överleva i de biologiska livsmönstrens grepp. I hans sena poesi, som öppnar dörrar mot det förflutnas landskap, märks Besökare (1998) och Parken (1999), en annorlunda hembygdsbok med Brunnsparken i Hfrs som miljö.
Till raden kan också läggas diktsamlingen Tid efter annan (2007) som fick mycket goda recensioner (red.).
W. har även gjort en viktig insats som litteraturhistorisk krönikör, främst i standardverken Femtio år finlandssvensk litteratur (1951) och Åttio år finlandssvensk litteratur (1984). Det är breda översikter, som vittnar om en enorm beläsenhet och ett omutligt kvalitetskrav i protest mot det han stundom uppfattar som provinsiellt i finlandssvensk dikt. Om W:s intresse för japansk kultur vittnar de kulturhistoriska rapsodierna Brokadbilder (1990) och Spegelbilder av det forna Japan (1994).
En central roll inom hela det svenska språkområdet har W. spelat genom sina översättningar. Han var den första som tolkade James Joyces modernistiska mästerverk Odysseus till svenska (1945). Andra anglosaxiska klassiker på hans repertoar är Shakespeare, Lawrence Stern, William Faulkner och Edgar Lee Masters. Även som uttolkare av finsk diktning har W. gjort en enastående insats, bl.a. genom översättningar av Aleksis Kivis Sju bröder, Eino Leinos Helkasånger, Mika Waltaris Rikets hemlighet och Volter Kilpis I salen på Alastalo. Om sitt liv som översättare berättar han spirituellt i Efter 30 000 sidor (2003). W. är mångfaldigt belönad för sin litterära insats, bl.a. med Svenska Akademiens Finlandspris, det statliga Finlandspriset och Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet. Han blev 1982 fil.dr h.c. vid Helsingfors universitet. (Gustaf Widén)