Westerholm, Victor Axel (f. 4/1 1860 Åbo, d. där 19/11 1919), målare. Westerholm inledde redan som nioåring studier vid ritskolan i Åbo. 1878 reste han till Düsseldorf, där han med stöd av i Åbo insamlade medel arbetade i åtta år; somrarna tillbringade han i hemlandet, vanligen på Åland. Där lät han 1886 uppföra villan Tomtebo med ateljé invid Lemströms kanal, och utgjorde medelpunkten i den s.k. Önningebykolonin, som bestod fram till första världskriget. Hans genombrott som konstnär skedde med Oktoberdag på Åland (1885, Ateneum) och Eckerö postbrygga (1885, Tavastehus konstmuseum). För dessa två tavlor erhöll han guldmedalj vid statens konstutställning i Hfrs 1885.
Under studieresor till Paris 1888, 1889 och 1890 tog Westerholm starka intryck av friluftsmåleriet och impressionismen och avlägsnade sig i sitt eget måleri allt mer från düsseldorfskolans tunga kolorit. De nya erfarenheterna kombinerade han med den skissteknik han tidigare använt för förberedande arbeten, men fick till en början föga gehör i hemlandet. Vid återgången till sina ålandsmotiv framträdde han med ett monumentalare framställningssätt än tidigare, t.ex. Utsikt från Åland (1896, Ateneum) och det stort upplagda arbetet Åland (påbörjat 1899, signerat 1909, Åbo konstmuseum). Mot slutet av 1800-talet tog han intryck av symbolismens betoning av det hemlighetsfulla i landskapet, och målade vintervyer med stora enhetliga färgytor och dekorativa kontraster mellan mörka vatten och ljusare is och snö. Motiven till dessa fann han bl.a. i Kymmenedalen och ö. Finland. Från denna sista period härstammar bl.a. Ådal (1904, Åbo konstmuseum) och Vinterlandskap (1909, Ateneum). Westerholm hade redan 1888 utsetts till föreståndare för Åbo ritskola. Som den drivande kraften i Konstföreningen i Åbo och som intendent för det 1904 invigda Åbo konstmuseum blev han en central gestalt inom konstlivet i staden. Erhöll professors titel 1918. (A. Gabriels, V.W., 1918; A. Reitala, V.W., 1967; Victor Westerholm, utställningsbok Åbo konstmuseum 1991)
Under studieresor till Paris 1888, 1889 och 1890 tog Westerholm starka intryck av friluftsmåleriet och impressionismen och avlägsnade sig i sitt eget måleri allt mer från düsseldorfskolans tunga kolorit. De nya erfarenheterna kombinerade han med den skissteknik han tidigare använt för förberedande arbeten, men fick till en början föga gehör i hemlandet. Vid återgången till sina ålandsmotiv framträdde han med ett monumentalare framställningssätt än tidigare, t.ex. Utsikt från Åland (1896, Ateneum) och det stort upplagda arbetet Åland (påbörjat 1899, signerat 1909, Åbo konstmuseum). Mot slutet av 1800-talet tog han intryck av symbolismens betoning av det hemlighetsfulla i landskapet, och målade vintervyer med stora enhetliga färgytor och dekorativa kontraster mellan mörka vatten och ljusare is och snö. Motiven till dessa fann han bl.a. i Kymmenedalen och ö. Finland. Från denna sista period härstammar bl.a. Ådal (1904, Åbo konstmuseum) och Vinterlandskap (1909, Ateneum). Westerholm hade redan 1888 utsetts till föreståndare för Åbo ritskola. Som den drivande kraften i Konstföreningen i Åbo och som intendent för det 1904 invigda Åbo konstmuseum blev han en central gestalt inom konstlivet i staden. Erhöll professors titel 1918. (A. Gabriels, V.W., 1918; A. Reitala, V.W., 1967; Victor Westerholm, utställningsbok Åbo konstmuseum 1991)
Westerholm, Victor. Under studieresor till Paris i slutet av 1880-talet tog han starka intryck av friluftsmåleriet och impressionismen. Foto: Museiverket.