Wittenberg Arvid

Wittenberg (f. von Wirtenberg), Arvid (f. 1606 Borgå sn, d. 7/9 1657 Zamos´c´, Polen), militär. W. deltog från 1622 i det polska kriget och därefter i trettioåriga kriget, där han framgångsrikt förde befäl under Banér och Torstensson i bl.a. slagen vid Hameln, Nördlingen, Chemnitz och Jankow. Han vann anseende som en överlägset skicklig befälhavare. Efter kriget blev han 1651 riksråd och medlem av Krigskollegium samt belönades med vidsträckta förläningar, friherreskapet Loimijoki i Egentliga Finland och grevskapet Nyborg i Kexholms län. W. blev 1655 guvernör i Pommern, fältmarskalk och fick överbefälet över den armé som samma år inträngde i Polen och bl.a. intog Krakow. Som svensk befälhavare i Warszawa 1656 blev han efter tappert försvar tvungen att kapitulera för övermakten och fördes i strid mot kapitulationsvillkoren fången till Zamos´c´, där han avled. W:s stora framgångar på slagfältet byggde på en omänsklig hårdhet som gjorde honom hatad bland polackerna, dessa gick först 1671 med på att överlämna hans kvarlevor, som samma år jordfästes i Riddarholmskyrkan i Stockholm. (M. Bergsten, Stormaktstid, 2004; N.E. Villstrand/L. Ericson Wolken/G. Larsson, Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648, 2006)