Wrede -Paischeff, Gerda Helena (f. 26/11 1896 Pikis, d. 17/11 1967 Hfrs) skådespelare och talpedagog. W. genomgick 1914-16 Svenska teaterns elevskola och var 1916 -21 samt 1927-28 engagerad vid denna teater som skådespelare. Hon avlade talpedagogexamen i Weimar och auskulterade 1930-31 vid Schauspielschule des Deutschen Theaters i Berlin. 1931 utsåg Nicken Rönngren henne till tf. föreståndare för Svenska teaterns elevskola, och 1941-66 var hon skolans rektor. Samtidigt verkade hon 1932-56 som regissör och var dessutom 1938-48 scenchef samt 1954-59 biträdande teaterchef under Runar Schauman.
Utmärkande för W:s regi var målmedvetenhet i förening med kultiverad stil och intellektuell skärpa med känsla för valörer. Hamlet, som hon regisserade första gången 1940, står främst bland hennes sex ståtliga Shakespeareuppsättningar. Hamlet återkom i en ny, fördjupad och finslipad version sju år senare, då teatern var inbjuden att uppföra dramat vid festspelen på Kronborgs slott i Danmark. Andre Obeys Noak tolkade W. expressivt och med mänsklig värme. Näst Hamlet märks bland hennes pjäser främst Kaj Munks En idealist. Minna Canths Sylvi gav hon många fina nyanser. W. regisserade vidare flera Anouilhpjäser, skådespel av Eliot, Miller, Williams och Julien Green.
W:s betydelse var dock störst som teaterpedagog. Hennes vackra stämma och klara diktion var en förebild för eleverna. Under 35 år hann hon utbilda och entusiasmera en hel generation av unga artister. Hon höll uppskattade recitationsaftnar både i hemlandet och i Sverige, gav kurser i talteknik och verkade som lärare vid Helsingfors universitet.
Utmärkande för W:s regi var målmedvetenhet i förening med kultiverad stil och intellektuell skärpa med känsla för valörer. Hamlet, som hon regisserade första gången 1940, står främst bland hennes sex ståtliga Shakespeareuppsättningar. Hamlet återkom i en ny, fördjupad och finslipad version sju år senare, då teatern var inbjuden att uppföra dramat vid festspelen på Kronborgs slott i Danmark. Andre Obeys Noak tolkade W. expressivt och med mänsklig värme. Näst Hamlet märks bland hennes pjäser främst Kaj Munks En idealist. Minna Canths Sylvi gav hon många fina nyanser. W. regisserade vidare flera Anouilhpjäser, skådespel av Eliot, Miller, Williams och Julien Green.
W:s betydelse var dock störst som teaterpedagog. Hennes vackra stämma och klara diktion var en förebild för eleverna. Under 35 år hann hon utbilda och entusiasmera en hel generation av unga artister. Hon höll uppskattade recitationsaftnar både i hemlandet och i Sverige, gav kurser i talteknik och verkade som lärare vid Helsingfors universitet.