Gustav II Adolf Tillbaka

Gustav II Adolf (född 9/12 1594 Stockholm, död 6/11 1632 vid Lützen), Sveriges konung från 1611, son till Karl IX. G. fick en mångsidig uppfostran och kallade sig efter faderns kröning 1607 storfurste av Finland. Vid hans trontillträde befann sig riket i krig med grannländerna. Med Danmark slöts en hård fred i Knäred 1613, varvid bl.a. Karl IX:s Finnmarkspolitik måste uppges. Kriget med Ryssland fördes under kungens ledning till ett lyckligt slut genom freden i Stolbova 1617. År 1621 vände sig G. mot Polen, inföll i Livland och inledde en fortlöpande ockupation av det preussiska kustlandet. Stillestånd med Polen ingicks i Altmark 1629, varpå G. gav sig in i trettioåriga kriget, där han ställde sig i spetsen för protestanterna.

G:s regeringstid kännetecknas av resursmobilisering för krigets behov; ett stort manskapsuttag till krigsmakten och nya skatter på personer, konsumtion och förmögenhet. Fotfolket fördes samman i regementen, åtta eller nio i Finland. Förvaltningen byggdes ut och kontrollen över befolkningen tilltog. Kyrkan blev i hög grad ett instrument för statsmakten. G:s viktigaste medhjälpare var rikskanslern Axel Oxenstierna. Riksrådet Nils Bielke utsågs 1623 till generalguvernör över Finland. Samma år inrättades Åbo hovrätt och handeln ordnades efter merkantilistiska principer (bottniska handelstvånget). Skolväsendet förbättrades och Lapplands kristnande påskyndades. Sammanlagt 14 orter i riket erhöll stadsrättigheter. Städer grundade av G. är Nystad, Karleby, Nykarleby och Torneå. Han sammankallade 1616 en lantdag i Hfrs, där han avgav en redogörelse för rikets utrikespolitiska ställning och ständerna i Finland tillförsäkrade honom sitt stöd. Sommaren 1630 landsteg G. i Pommern med svenska och finländska trupper och framträngde efter en rad lysande segrar till Sydtyskland. Kungens vittsyftande planer släcktes i slaget vid Lützen, där han stupade. G:s dödsdag firas som finlandssvenskarnas högtidsdag (Svenska dagen). I 1930-talets språkstrider ifrågasattes G:s gärning och man ville från äktfinskt håll i stället uppmärksamma hans finska ryttare, hakkapeliterna. Sedan 1992 står G. staty utanför hovrätten i Åbo och är i Finland den enda kungen från det gemensamma rikets tid som har fått offentlig staty i helfigur. Ett monument över lantdagen 1616 avtäcktes i Gammelstaden i Hfrs 6/11 1932. (M. Roberts, Gustavus Adolphus, 2 bd, 1953-58; S. Oredsson, Gustav Adolf, Sverige och trettioåriga kriget, 1993)
230B.jpg

Gustav II Adolf är ett namn som har en speciell klang i finlandssvenska sammanhang. Schildts bildarkiv.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
personer (individer), krigshistoria, trettioåriga kriget, stormaktspolitik, stormaktstiden, kungar, stormakter, hakkapeliter
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Historia
Skapat 01.11.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 12.05.2016 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi