Armfelt, Alexander (f. 18/4 1794 Riga, d. 8/1 1876 Pburg), ämbetsman, son till Gustaf Mauritz Armfelt. Han studerade i Uppsala, Edinburgh och från 1813 i Åbo, blev 1814 militär i rysk tjänst, men tog avsked 1827 och blev 1831 direktör i Finlands Bank. Redan följande år kallades han till S:t Petersburg som adjoint åt dåvarande statssekreteraren, greve R.H. Rehbinder, vilken han efterträdde som ministerstatssekreterare ( Kommittén för finska ärenden) från 1842. På denna ytterst viktiga post, som han innehade fram till sin död, följde Armfelt en försiktig linje vid sin framställning av förhållandena i Finland för de ryska makthavarna. Han vann genom det förtroende han innehade hos både Nikolaj I och Alexander II stort inflytande. Armfelt erhöll ytterligare vidgade möjligheter att verka sedan generalguvernören greve Berg ( von Berg, Friedrich), med vilken han inte stått på vänskaplig fot, genom hans medverkan tvingats avgå 1862. På Armfelts och hans medhjälpares Emil Stjernvall-Walleens inrådan beslöt Alexander II vidta många betydelsefulla regeringsåtgärder, såsom myntreformen och återupplivandet av lantdagsinstitutionen. (H. Hirn, A. A., 2 bd, 1938-48)
Armfelt, Alexander. Han vann genom det förtoende både Nikolaj I och Alexander II hade för honom ett stort inflytande. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.