Gripenberg, Alexandra (f. 30/8 1857 Kronoborg, d. 24/12 1913 Hfrs), skriftställare, kvinnosakskvinna, dotter till Sebastian Gripenberg d.ä. Hon var i sin ungdom några år Topelius sekreterare på Björkudden och inspirerades av denne att själv börja skriva. Gripenberg inledde sin författarbana med noveller utgivna under signaturerna Ringa och Aarne, men hennes huvudintresse blev dock snart kvinnofrågan, för vilken hon blev en banbrytare i Finland. Efter en studieresa till England och USA (skildrad i Ett halfår i Nya Verlden, 1889, ny uppl. 1973) kallades hon till ordförande i Finsk kvinnoförening, som hon ledde till sin död.
Gripenbergs huvudarbete är det innehållsrika verket Reformarbetet till förbättrande av kvinnans ställning (3 bd, 1893-1903). F.ö. märks Strån (1884), som kombinerade fennomani och feminism, och Från läktaren (1887), som innehåller fräscha personporträtt av lantdagsledamöter. Hon tillhörde det gammalfinska partiets styrelse och satt i enkammarlantdagen 1907-09. (T. Tuulio, Alexandra Gripenberg, kirjailija, taistelija, ihminen, 1959; J. Ala, Suomi-neito ja suojelusikä: sortovuosien psykohistoriaa, 1999)
Gripenbergs huvudarbete är det innehållsrika verket Reformarbetet till förbättrande av kvinnans ställning (3 bd, 1893-1903). F.ö. märks Strån (1884), som kombinerade fennomani och feminism, och Från läktaren (1887), som innehåller fräscha personporträtt av lantdagsledamöter. Hon tillhörde det gammalfinska partiets styrelse och satt i enkammarlantdagen 1907-09. (T. Tuulio, Alexandra Gripenberg, kirjailija, taistelija, ihminen, 1959; J. Ala, Suomi-neito ja suojelusikä: sortovuosien psykohistoriaa, 1999)
Gripenberg, Alexandra. Kring sekelskiftet 1900 den internationellt mest kända finländska kvinnosakskämpen. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.
Karikatyr av Alexandra Gripenberg i tidningen Velikulta 1906. Foto: Museiverket.