Karttula, f.d. kommun, numera församling i Norra Savolax, Östra Finlands region. Areal 468 km2, invånare 3 509 (2009).
Tidigare centralorten K. kyrkby (ca 1 200 inv. 2000) ligger 45 km från Kuopio. K. utbreder sig kring Rautalampistråtens mellersta lopp; landskapet domineras av skog, åkrar, sjöar och vattendrag. Den största sjön, Virmasvesi, är 13 km lång och 8 km bred (62 km2), till över hälften belägen i K. Vid sidan om de traditionella näringarna jord- och skogsbruk (inkl. bl.a. bärodling) har turismen börjat utvecklas. Fritidsbebyggelsen är omfattande. Inom industrin bedrivs tillverkning av bl.a. möbler och jordbruksmaskiner. Kyrkbyn var tidigare en betydande industriort, men har gått tillbaka sedan driften nedlades vid Souru bruk (gr. 1868, masugn, puddelverk, stångjärnshammare och valsverk; innehades till följande sekelskifte av petersburgare, nedlagt 1907) och Syväniemi trådrullsfabrik (1893-1932, ägare firman Saastamoinen i Kuopio). Bland sevärdheter märks Riuttala, en typisk nordsavolaxisk bondgård som iståndsatts och 1977 öppnades för allmänheten som museum.
K. som fick sina första inbyggare i början av 1500-t., ingick på 1600-t. i Kajana friherreskap, blev kapell under Kuopio 1765 och bildade egen församling 1862. Socknens gamla träkyrka i kyrkbyn brann 1920 och en ny kyrka (J.W. Strömberg, 1925) uppfördes i Syväniemi nära trådrullsfabriken. Till följd av detta anslöt sig ca 1 400 församlingsbor, som velat ha kvar kyrkan på sin gamla plats, till Frikyrkan i Finland. Fem år senare byggdes trots allt vid den nedbrunna kyrkans stenfot ett bönehus (S. Hämäläinen, 1930), som numera går under namnet K. kyrka. Karttula införlivades 2011 med Kuopio stad. (J. Kylmälä, Karttulan kirja, 1987)
Tidigare centralorten K. kyrkby (ca 1 200 inv. 2000) ligger 45 km från Kuopio. K. utbreder sig kring Rautalampistråtens mellersta lopp; landskapet domineras av skog, åkrar, sjöar och vattendrag. Den största sjön, Virmasvesi, är 13 km lång och 8 km bred (62 km2), till över hälften belägen i K. Vid sidan om de traditionella näringarna jord- och skogsbruk (inkl. bl.a. bärodling) har turismen börjat utvecklas. Fritidsbebyggelsen är omfattande. Inom industrin bedrivs tillverkning av bl.a. möbler och jordbruksmaskiner. Kyrkbyn var tidigare en betydande industriort, men har gått tillbaka sedan driften nedlades vid Souru bruk (gr. 1868, masugn, puddelverk, stångjärnshammare och valsverk; innehades till följande sekelskifte av petersburgare, nedlagt 1907) och Syväniemi trådrullsfabrik (1893-1932, ägare firman Saastamoinen i Kuopio). Bland sevärdheter märks Riuttala, en typisk nordsavolaxisk bondgård som iståndsatts och 1977 öppnades för allmänheten som museum.
K. som fick sina första inbyggare i början av 1500-t., ingick på 1600-t. i Kajana friherreskap, blev kapell under Kuopio 1765 och bildade egen församling 1862. Socknens gamla träkyrka i kyrkbyn brann 1920 och en ny kyrka (J.W. Strömberg, 1925) uppfördes i Syväniemi nära trådrullsfabriken. Till följd av detta anslöt sig ca 1 400 församlingsbor, som velat ha kvar kyrkan på sin gamla plats, till Frikyrkan i Finland. Fem år senare byggdes trots allt vid den nedbrunna kyrkans stenfot ett bönehus (S. Hämäläinen, 1930), som numera går under namnet K. kyrka. Karttula införlivades 2011 med Kuopio stad. (J. Kylmälä, Karttulan kirja, 1987)
Karttula. Tack vare inflyttning är åldersstrukturen i denna savolaxiska tidigare kommun relativt ung. De många sjöarna lockar också till sig ett stort antal sommargäster. Karttula införlivades 2011 med Kuopio stad. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.