Keppo, egendom vid Nykarleby älv i Jeppo, Nykarleby stad, ca 20 km s. om stadens centrum, skattehemman på 1600-talet. Den förste kände ägaren antecknades i jordeboken 1654, och 1690 namngavs en kronobonde på Keppo. Egendomen blev 1762 på nytt till största delen ett skattehemman och innehades från denna tid av ståndspersoner. Den förste var kvartermästaren J. Bladh, som bedrev en mångsidig industriell verksamhet på Keppo. (sågverk, tobaksspinneri, beckbruk, linne- och bomullsbandsfabrik, klädesväveri). Sågverket vid Keppoforsen grundades 1739 och arbetade fram till 1893.
Gården kom 1786 i stockholmaren B.M. Björkmans ägo och övergick sedan till dennes son Lars Magnus Björkenheim. Keppo ägdes från 1838 till seklets slut av ätten von Essen och tillhörde senare bolaget Wilhelm Schauman Ab och Viktor Schauman fram till 1950-talet. Egendomen förvärvades 1954 av kommerserådet Emil Höglund, som inrättade en minkfarm som tio år senare var störst i världen. Keppo ägs idag av KWH-koncernen, som använder den 1869 uppförda huvudbyggnaden för representationsändamål. (W. Backman, Keppo gård, 1944; H. Wester, K.: Gården och dess folk, 2003)
Gården kom 1786 i stockholmaren B.M. Björkmans ägo och övergick sedan till dennes son Lars Magnus Björkenheim. Keppo ägdes från 1838 till seklets slut av ätten von Essen och tillhörde senare bolaget Wilhelm Schauman Ab och Viktor Schauman fram till 1950-talet. Egendomen förvärvades 1954 av kommerserådet Emil Höglund, som inrättade en minkfarm som tio år senare var störst i världen. Keppo ägs idag av KWH-koncernen, som använder den 1869 uppförda huvudbyggnaden för representationsändamål. (W. Backman, Keppo gård, 1944; H. Wester, K.: Gården och dess folk, 2003)