Kihlman, Erik

Kihlman, Erik Lorenzo (f. 4/2 1895 Vasa, d. 16/10 1933 Borgå), litteraturhistoriker och kritiker, fil.dr 1921, son till Lorenzo Kihlman. Han blev 1926 docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet; var främst känd som kritiker i Nya Argus, där han från 1929 även var redaktionssekreterare och behandlade den traditionella litteraturen i omsorgsfulla analyser. Hans litteraturhistoriska produktion omfattade bl.a. arbeten om Ibsen, K.A. Tavaststjerna och andra finlandssvenska och nordiska diktare samt antologin Ur Finlands svenska lyrik (1923). Som Kihlmans huvudarbete kan man beteckna författarbiografin över Mikael Lybeck (1932). Kihlman var även känd som översättare från italienska, spanska och engelska. Omkom vid en tragisk bilolycka, då han jämte maka och konstnärsparet Henry och Mariquita Ericsson körde ner i Borgå å efter att ha besökt Jarl Hemmer.