kyrkomötet, högsta beslutande organ i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, sammanträder sedan 1974 årligen en vecka i maj och en vecka i november, ursprungligen endast vart tionde och sedan vart femte år. Kyrkomötet infördes genom 1869 års kyrkolag och mötet sammanträdde första gången 1876. Om viktiga skäl föreligger, kan även urtima kyrkomöten sammankallas. Kyrkomötesombuden är 109, varav 64 är lekmän och 32 präster, valda särskilt för sig av stiftens lekmän och stiftens präster. Val av ombud förrättas vart fjärde år den andra måndagen i februari. Ombuden väljs i proportion till stiftens folkmängd, dock så att från varje stift väljs minst fyra lekmän och två präster. Självskrivna medlemmar av kykomötet är biskoparna, fältbiskopen, ett av statsrådet tillförordnat ombud samt ett sameombud valt av sametinget. Församlingarna på Åland utser ett av lekmannaombuden. Kyrkomötets ordförande är ärkebiskopen.
På kyrkomötet ankommer bl.a. att godkänna kyrkliga böcker och ge föreskrifter om deras ibruktagande, att behandla frågor som förutsätter principiella ståndpunktstaganden som rör kyrkans tro och lära, vidare bl.a. att besluta om inrättande eller indragning av stift, att övervaka Kyrkostyrelsens verksamhet, att besluta om kyrkans förbindelser till övriga kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer samt att fastställa budgeten för Kyrkans centralfond. Till mötets uppgifter hör vidare att avge utlåtanden, göra framställningar och uttala önskemål till statsrådet i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten eller andra trossamfund i Finland, att göra förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag samt att godkänna kyrkoordningen och valordningen för kyrkan. För att träda i kraft skall ändringen av kyrkolagen ytterligare godkännas av riksdagen och stadfästas av republikens president. (M. Juva, Kirkon parlamentti. Suomen kirkolliskokousten historia 1876-1976, 1976)
På kyrkomötet ankommer bl.a. att godkänna kyrkliga böcker och ge föreskrifter om deras ibruktagande, att behandla frågor som förutsätter principiella ståndpunktstaganden som rör kyrkans tro och lära, vidare bl.a. att besluta om inrättande eller indragning av stift, att övervaka Kyrkostyrelsens verksamhet, att besluta om kyrkans förbindelser till övriga kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer samt att fastställa budgeten för Kyrkans centralfond. Till mötets uppgifter hör vidare att avge utlåtanden, göra framställningar och uttala önskemål till statsrådet i frågor som gäller kyrkans förhållande till staten eller andra trossamfund i Finland, att göra förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag samt att godkänna kyrkoordningen och valordningen för kyrkan. För att träda i kraft skall ändringen av kyrkolagen ytterligare godkännas av riksdagen och stadfästas av republikens president. (M. Juva, Kirkon parlamentti. Suomen kirkolliskokousten historia 1876-1976, 1976)