Lindberg, Carolus

Lindberg, Carolus (f. 5/11 1889 Hfrs, d. där 10/5 1955), arkitekt. Efter examen 1914 vid Tekniska högskolan disputerade han som förste arkitekt i Finland för teknologie doktorsgraden 1919. Lindberg tjänstgjorde därefter vid högskolan som assistent, notarie och lärare i stadsplanelära 1916-24, varefter han innehade professurer där i finländsk och nordisk arkitektur samt ornamentik 1924-55. Han innehade också från 1925 en egen arkitektbyrå i Helsingfors och gjorde sig främst känd som stadsplanearkitekt med stadsplaner bl.a. för Lahtis, Hyvinge, Valkeakoski och Kuusankoski (1943). Lindberg restaurerade även kyrkor, bl.a. i Vånå, Janakkala, Hollola (1935) och Sund. Bland hans arkitekturhistoriska arbeten märks avhandlingen Om teglets användning i finska medeltida gråstenskyrkor (1919), Koristetaide (1927), Pohjolan rakennustaide (1930), Finlands kyrkor (1934) och Rakennustaiteen historia (1936). Lindberg var också huvudredaktör för tidskriften Arkitekten 1921-27 och framträdde därtill som en uppskattad skämttecknare och bokillustratör under signaturen Cara L. (Patrick Eriksson)