Lintula, grekisk-ortodoxt nunnekloster i Heinävesi, ursprungligen grundat 1895 i Kivinebb på Karelska näset, fick officiell klosterstatus 1905 och har sedan 1946 arbetat i Heinävesi. De första åtta nunnorna kom till Lintula i Kivinebb från Kazanklostret i Moksa i Ryssland. Nunnorna lät bygga bostadshus och nödvändiga uthus samt grundade 1911 ett barnhem och en skola. Klostret blomstrade under åren före ryska revolutionen; som mest bodde och verkade ca 60 nunnor där.
Åren mellan ryska revolutionen och vinterkriget var svåra för klostret, och 1939 evakuerades det med ca 40 nunnor till Puntari by i Kuhmalahti i Tavastland. Därifrån flyttade klostret 1946 slutligen till den nuvarande gården i Heinävesi. I nästan tre decennier tjänstgjorde gårdens sal som kyrka, men 1973 invigdes en ny kyrka som i likhet med klosterkyrkan i Kivinebb helgades åt den Heliga treenigheten. I klostret finns 11 nunnor och 4 noviser (2005), som vid sidan av det andliga arbetet sysslar med trädgårdsskötsel, biodling, uppfödning av får och ljustillverkning; där tillverkas årligen ca 8 000 kg ljus för den ortodoxa kyrkan i landet. Se även kloster. (Lintula, Pyhän Kolminaisuuden naisluostari, 1985; Lintulan kronikka, 1992; Lintulan luostarin historia: Karjalan kannakselta Etelä- Savoon, red. H. Kemppi, 1998)
Åren mellan ryska revolutionen och vinterkriget var svåra för klostret, och 1939 evakuerades det med ca 40 nunnor till Puntari by i Kuhmalahti i Tavastland. Därifrån flyttade klostret 1946 slutligen till den nuvarande gården i Heinävesi. I nästan tre decennier tjänstgjorde gårdens sal som kyrka, men 1973 invigdes en ny kyrka som i likhet med klosterkyrkan i Kivinebb helgades åt den Heliga treenigheten. I klostret finns 11 nunnor och 4 noviser (2005), som vid sidan av det andliga arbetet sysslar med trädgårdsskötsel, biodling, uppfödning av får och ljustillverkning; där tillverkas årligen ca 8 000 kg ljus för den ortodoxa kyrkan i landet. Se även kloster. (Lintula, Pyhän Kolminaisuuden naisluostari, 1985; Lintulan kronikka, 1992; Lintulan luostarin historia: Karjalan kannakselta Etelä- Savoon, red. H. Kemppi, 1998)