Neovius, Adolf Alarik (f. 20/6 1858 Nystad, d. 16/11 1913 Hfrs), präst och historiker. Neovius prästvigdes 1885 och verkade därefter som präst i Sakkola på Karelska näset, där hans intresse för folkdiktning väcktes. Han upptäckte runosångerskan Larin Paraske och nedtecknade 1887-94 ca 1 200 sånger samt nära 1 750 ordspråk och över 300 gåtor som denna behärskade. Neovius flyttade 1889 till Borgå och tjänstgjorde där först som sekreterare hos biskop Alopaeus och från 1893 som notarie vid domkapitlet. Från denna tid ägnade sig Neovius i huvudsak åt kyrko- och bildningshistoria; han utgav bl.a. urkundssamlingen Publikationer ur de Alopeiska papperen (3 bd, 1890 -1905), prästmatrikeln Suomen evankelis-lutherilaisen kirkon matrikkeli (1898, 1908) samt studier rörande Borgå stads och Lojo sockens historia.
Samarbetet med Larin Paraske fortsatte, då hon i slutet av 1880-t. och början av 1890-t. gästade Neovius i Borgå. Då myndigheterna i Borgå ville riva stadens gamla rådhus, grundades 1896 på initiativ av Neovius en museiförening som lyckades rädda byggnaden. Från 1892 var han under ett tiotal år sekreterare för Finlands kyrkohistoriska samfund som han även varit med om att grunda. Politiskt stod Neovius nära det gammalfinska partiets undfallenhetspolitik och läste 1901 upp kungörelsen om de militära uppbåden som församlingsprästerna i Borgå vägrat kungöra. Neovius blev 1902 kyrkoherde i Lojo. Där lade han grunden till den lokalhistoriska forskningen och skrev ett flertal småskrifter om gårdar i Lojotrakten. En av Nina Sailo (se Alpo Sailo) utförd minnesrelief över Neovius och Larin Paraske avtäcktes år 1982 i hörnet av Kyrkotorget och Flensborgsbrinken i Borgå.
Samarbetet med Larin Paraske fortsatte, då hon i slutet av 1880-t. och början av 1890-t. gästade Neovius i Borgå. Då myndigheterna i Borgå ville riva stadens gamla rådhus, grundades 1896 på initiativ av Neovius en museiförening som lyckades rädda byggnaden. Från 1892 var han under ett tiotal år sekreterare för Finlands kyrkohistoriska samfund som han även varit med om att grunda. Politiskt stod Neovius nära det gammalfinska partiets undfallenhetspolitik och läste 1901 upp kungörelsen om de militära uppbåden som församlingsprästerna i Borgå vägrat kungöra. Neovius blev 1902 kyrkoherde i Lojo. Där lade han grunden till den lokalhistoriska forskningen och skrev ett flertal småskrifter om gårdar i Lojotrakten. En av Nina Sailo (se Alpo Sailo) utförd minnesrelief över Neovius och Larin Paraske avtäcktes år 1982 i hörnet av Kyrkotorget och Flensborgsbrinken i Borgå.