Nylands nation (NN), studentnation vid Helsingfors universitet för svenskspråkiga studerande från Nyland, den största svenskspråkiga nationen vid universitetet. Dess devis är "Stark ström med egna vågor går genom hafvet". N. firar sin årsfest 9/4 på Mikael Agricolas födelse- och Elias Lönnrots dödsdag; gäddfesten firas i oktober. Nationshuset vid Kaserngatan 40, invigt 1901 och uppfört enligt ritningar av K. Hård af Segerstad, är inspirerat av bl.a. den svenska nationalitetsrörelsens vikingaromantik.
N. räknar sina anor från 1643, då de nyländska studenterna vid den gamla Åbo akademi ställdes under uppsikt av en inspektor (studentnationer). Mot slutet av 1800-t. fick nationen en tämligen aristokratisk prägel, samtidigt som den blev en härd för den svenska nationalitetsrörelsen i Finland, vars upphovsman, A.O. Freudenthal under 1850 -1880-t. innehade först ordförande-, sedan kurators- och därefter inspektorsposten. Kurators- och/eller inspektorsposterna bekläddes senare av bemärkta män som C.G. Estlander, R.A. Wrede, E. Westermarck, A. Mörne, R. Furuhjelm, G. Castrén, R. Granit och H.E. Pipping, G.H. von Wright och N. Oker-Blom.
Ett energiskt bedrivet folkbildningsarbete ute i de svenskspråkiga bygderna, som avstannade först efter andra världskriget, tjänade den svenska nationalitetsrörelsens syften. Under de politiskt turbulenta tiderna kring sekelskiftet 1800-1900 var N. en central punkt för aktivistiska kretsar och kom sedermera att ha en betydelsefull funktion vid förberedelserna för jägarrörelsen, för vilken den även utgjorde en viktig rekryteringsbas.
Nationen äger tack vare donationer stipendiefonder och Västankvarns gård i Ingå samt erbjuder sina medlemmar studentbostäder. Den utger tidskriften Terra Nova (tidigare bl.a. Nylänningen, Nylands Dragon, Vikingen) och skriftserien Nyland - samlingar utgivna av Nylands nation (tidigare bl.a. Album utgifvet av Nyländingar).
Från N. avskildes 1905 Eteläsuomalainen osakunta (ESO). Idag har N. ett livligt samarbete med denna systernation och likaså med vännationerna i Uppsala, Lund, Linköping, Stockholm och Tartu. (Stark ström med egna vågor går genom hafvet. N:s historia 1643-1993, red. J. Hansson/L-F. Landgrén, 1993; Nylands nations hus 1901-2001, red. M. Vainio, 2001; 1904, red. E. Ahl/M. Bränn, 2004; Galleria Nylandensis: N:s samlingar, 2009)
N. räknar sina anor från 1643, då de nyländska studenterna vid den gamla Åbo akademi ställdes under uppsikt av en inspektor (studentnationer). Mot slutet av 1800-t. fick nationen en tämligen aristokratisk prägel, samtidigt som den blev en härd för den svenska nationalitetsrörelsen i Finland, vars upphovsman, A.O. Freudenthal under 1850 -1880-t. innehade först ordförande-, sedan kurators- och därefter inspektorsposten. Kurators- och/eller inspektorsposterna bekläddes senare av bemärkta män som C.G. Estlander, R.A. Wrede, E. Westermarck, A. Mörne, R. Furuhjelm, G. Castrén, R. Granit och H.E. Pipping, G.H. von Wright och N. Oker-Blom.
Ett energiskt bedrivet folkbildningsarbete ute i de svenskspråkiga bygderna, som avstannade först efter andra världskriget, tjänade den svenska nationalitetsrörelsens syften. Under de politiskt turbulenta tiderna kring sekelskiftet 1800-1900 var N. en central punkt för aktivistiska kretsar och kom sedermera att ha en betydelsefull funktion vid förberedelserna för jägarrörelsen, för vilken den även utgjorde en viktig rekryteringsbas.
Nationen äger tack vare donationer stipendiefonder och Västankvarns gård i Ingå samt erbjuder sina medlemmar studentbostäder. Den utger tidskriften Terra Nova (tidigare bl.a. Nylänningen, Nylands Dragon, Vikingen) och skriftserien Nyland - samlingar utgivna av Nylands nation (tidigare bl.a. Album utgifvet av Nyländingar).
Från N. avskildes 1905 Eteläsuomalainen osakunta (ESO). Idag har N. ett livligt samarbete med denna systernation och likaså med vännationerna i Uppsala, Lund, Linköping, Stockholm och Tartu. (Stark ström med egna vågor går genom hafvet. N:s historia 1643-1993, red. J. Hansson/L-F. Landgrén, 1993; Nylands nations hus 1901-2001, red. M. Vainio, 2001; 1904, red. E. Ahl/M. Bränn, 2004; Galleria Nylandensis: N:s samlingar, 2009)
Nylands nation. Fasaden på Nylands nations hus är av täljsten, ett material som var nytt vid byggtidpunkten. Foto: Schildts bildarkiv, T. Ørsted.