Pekkanen, Toivo

Pekkanen, Toivo Rikhart (f. 10/9 1902 Kotka, d. 30/5 1957 Köpenhamn), författare, ledamot av Finlands Akademi från 1955. Pekkanen måste på grund av faderns död tidigt börja försörja sig själv, var metallarbetare 1916-32, därefter fri författare i huvudstaden. Han rörde sig redan i förstlingsarbetet, novellsamlingen Rautaiset kädet (1927), i den miljö som skulle återkomma i de flesta av hans verk: arbetarmiljön. Även om Pekkanen var proletärförfattare, hade hans böcker ingen partipolitisk tendens; däremot avspeglas i dem författarens ständiga sanningssökande. Han slog igenom med den delvis självbiografiska romanen Tehtaan varjossa (1932, sv. övers. I fabrikens skugga, 1938), ett betydande arbete både som psykologisk utvecklingsberättelse och som miljöskildring (övers. t. flera språk). Lika mästerlig är den industrihistoriska trilogin från födelsestaden Kotka, Aamuhämärä (1948, sv. övers. Morgongryning, 1955), Toverukset (1948, sv. övers. Kamrater, 1956) och Voittajat ja voitetut (1952, sv. övers. Segrare och besegrade, 1957), som var början till en stor, aldrig avslutad romansvit. En framträdande plats i Pekkanens produktion intar även romanen Nuorin veli (1946), som skildrar landsbygdsproletariatets liv. Till hans bästa arbeten hör vidare memoarboken Lapsuuteni (1953, sv. övers. Min barndom, 1954). Pekkanens samlade verk (med biografi av M. Haavio) utkom 1957-58. Ett efterlämnat verk, Inkerin romaani, en skildring av förhållandena i Ingermanland efter ryska revolutionen, publicerades till hans hundraårsdag 2002. (K. Kare, Toivo Pekkanen, 1952; U. Kupiainen, Toivo Pekkanen runoilijana, 1955; K. Ahti, Toivo Pekkasen kirjailijantie I, 1967; L. Vuotila, Kirjailija ja omatunto, 1967; M. Mäkelä, Leveäharteinen ajattelija, 2002; Pekkasen perintö, red. Y. Varpio, 2003)