präster utbildades efter reformationen vid stiftsstädernas (Åbo, Viborg) skolor, som på 1600-t. utbyggdes till gymnasier. De p. som innehade högre tjänster hade vanligtvis erhållit sin utbildning vid europeiska universitet. Sedan Åbo akademi grundats 1640, blev det småningom vanligt att prästkandidaterna någon tid studerade där. Först efter tillkomsten av ett pastoralseminarium i Åbo 1804 blev de akademiska studierna bättre avpassade efter prästutbildningens behov. Numera är utbildningen av p. för den lutherska kyrkan förlagd till de teologiska fakulteterna vid Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Joensuu universitet. Teologie magisterexamen (teologiska examina), som omfattar både teoretiska studier och praktiska övningar, utgör ämbetsexamen, varjämte ordinanderna skall genomgå prov inför domkapitlet. Prästvigningen förrättas av biskopen i stiftets domkyrka under förutsättning att behov av nya p. föreligger. Angående rätt att söka ordinarie prästtjänst, se pastoralexamen. Om de sökande är flera än en, besätts ledig kyrkoherdetjänst genom allmänt och hemligt val bland tre (eller fyra) av domkapitlet på förslag uppförda p. Kaplanstjänster besätts av församlingens kyrko- eller församlingsråd, efter att domkapitlet konstaterat de sökandes behörighet och uppfört dem på förslag.
P:s avlöning är numera ordnad på ett enhetligt sätt i anslutning till kyrkans lönesystem. Tidigare, då prästerskapets inkomster utgjordes av tionde, avkastning av boställen och åtskilliga i olika sammanhang uppburna avgifter, förekom betydande lokala variationer. På landsbygden erhöll p. lön delvis in natura till 1922. Idag erhåller p. månadslön. Den tidigare traditionen med tjänstebostad och boendeplikt har brutits. I dagsläget bor flertalet p. i egen bostad, alternativt hyr sin bostad på öppna marknaden eller av församlingen. Pensionsåldern för p. är 65 år (för de som är födda senare än 1951), obligatorisk avgångsålder 68 år. Frågan om kvinnliga p. togs 1931 första gången upp till debatt inom kyrkan (kvinnoprästfrågan). Den avgjordes slutgiltigt 1986, då kyrkomötet öppnade prästämbetet för kvinnor.
P:s fackliga organisation är det Akava-anslutna Finlands kyrkas prästförbund (Suomen kirkon pappisliitto), Hfrs, gr. 1918, som 2005 hade ca 2 600 medlemmar. Finlands svenska prästförbund, gr. 1922, hade 2005 ca 180 medlemmar och tillhör det riksomfattande prästförbundet. Se även bl.a. adjunkt, kaplan, kontraktsprost, kyrkoherde, militärpräster och prost samt Ortodoxa kyrkosamfundet. (P. Laasonen, Papinvirkojen täyttö Suomessa myöhäiskaroliinisena aikana 1690-1713, 1983; K. Vappula, Sotilaspapin virka Suomen asevelvollisessa sotaväessä 1881-1905, 1989; B. Henriksson, Prästmän på Åland under 500 år, 1989; E. Kansanaho, Papit sodassa, 1991; E-K. Nurmiranta, Pappi tuomiolla: julkisoikeudellinen tutkimus papin opin, virkatoiminnan ja elämän valvonnasta vuosina 1940-1989, 1998; J. Nuorteva, Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun akatemian perustamista 1640, 1999)
P:s avlöning är numera ordnad på ett enhetligt sätt i anslutning till kyrkans lönesystem. Tidigare, då prästerskapets inkomster utgjordes av tionde, avkastning av boställen och åtskilliga i olika sammanhang uppburna avgifter, förekom betydande lokala variationer. På landsbygden erhöll p. lön delvis in natura till 1922. Idag erhåller p. månadslön. Den tidigare traditionen med tjänstebostad och boendeplikt har brutits. I dagsläget bor flertalet p. i egen bostad, alternativt hyr sin bostad på öppna marknaden eller av församlingen. Pensionsåldern för p. är 65 år (för de som är födda senare än 1951), obligatorisk avgångsålder 68 år. Frågan om kvinnliga p. togs 1931 första gången upp till debatt inom kyrkan (kvinnoprästfrågan). Den avgjordes slutgiltigt 1986, då kyrkomötet öppnade prästämbetet för kvinnor.
P:s fackliga organisation är det Akava-anslutna Finlands kyrkas prästförbund (Suomen kirkon pappisliitto), Hfrs, gr. 1918, som 2005 hade ca 2 600 medlemmar. Finlands svenska prästförbund, gr. 1922, hade 2005 ca 180 medlemmar och tillhör det riksomfattande prästförbundet. Se även bl.a. adjunkt, kaplan, kontraktsprost, kyrkoherde, militärpräster och prost samt Ortodoxa kyrkosamfundet. (P. Laasonen, Papinvirkojen täyttö Suomessa myöhäiskaroliinisena aikana 1690-1713, 1983; K. Vappula, Sotilaspapin virka Suomen asevelvollisessa sotaväessä 1881-1905, 1989; B. Henriksson, Prästmän på Åland under 500 år, 1989; E. Kansanaho, Papit sodassa, 1991; E-K. Nurmiranta, Pappi tuomiolla: julkisoikeudellinen tutkimus papin opin, virkatoiminnan ja elämän valvonnasta vuosina 1940-1989, 1998; J. Nuorteva, Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun akatemian perustamista 1640, 1999)
präster. Barnen välsignas inför det kommande skolåret hösten 2004 i Johanneskyrkan i Hfrs. Den s.k. kvinnoprästfrågan har debatterats i decennier. Debattens intensitet har inte avtagit trots beslutet av 1986 om att öppna prästämbetet för kvinnor.