Pudasjärvi, stad i Norra Österbotten 80 km n.o. om Uleåborg, Norra Finlands region. Areal 5 638 km2, invånare 8 695 (2011).
P. är landets näst Rovaniemi till arealen största stad. Dess s. och mellersta delar uppfylls huvudsakligen av sanka myrar, där moränsträngar bildar fast mark; terrängens medelhöjd är ca 50 m ö.h. I n. och ö. finns ett kuperat högland med en medelhöjd på 200 m ö.h. Där reser sig bl.a. Iso-Syöte, Finlands sydligaste fjäll, som med sin högsta punkt når 432 m ö.h. och omges av Syöte nationalpark. Ett vintersportcentrum anlades i början av 1980-t. vid Iso-Syöte. Genom kommunen rinner Ijo älv, som mottar tillflöden från ett vidsträckt område, bl.a. från Posio den forsrika Livojoki. Den största bland sjöarna är Puhosjärvi i ö. (areal 25,6 km2) och på n. stranden av sjön som gett orten dess namn ligger kyrkbyn Kurenalus (ca 5 000 inv. 2000). I P. inrättades 1982 tre myrskyddsområden på sammanlagt inemot 130 km2 (delvis i Ylikiiminki).
P. är känt för sin träindustri; största privata arbetsgivare är Kontiotuote Oy (gr. 1973, 250 anst. 2004), som är världens näststörsta stockhustillverkare med en produktion på över 1 700 hus per år. Bland sevärdheter märks hembygdsmuseet, invigt 1960 och ett av de största i n. Finland.
P. lydde ursprungligen som kapell under Ijo och bildade 1639 egen församling, från vilken sedermera Ranua och Taivalkoski utbrutits; träkyrka, uppförd 1780-82. P. är ett centrum för den gammallaestadianiska väckelserörelsen. Den första egentliga eldstriden under Lapplandskriget utkämpades i P. 28/9 1944. I början av 1970-t. gjordes där märkliga observationer av s.k. ufos. Orten blev stad vid ingången av 2004. (S. Lax, Pudasjärven ufot, 1972; J. Vahtola, Pudasjärven seurakunnan historia, 1981)
P. är landets näst Rovaniemi till arealen största stad. Dess s. och mellersta delar uppfylls huvudsakligen av sanka myrar, där moränsträngar bildar fast mark; terrängens medelhöjd är ca 50 m ö.h. I n. och ö. finns ett kuperat högland med en medelhöjd på 200 m ö.h. Där reser sig bl.a. Iso-Syöte, Finlands sydligaste fjäll, som med sin högsta punkt når 432 m ö.h. och omges av Syöte nationalpark. Ett vintersportcentrum anlades i början av 1980-t. vid Iso-Syöte. Genom kommunen rinner Ijo älv, som mottar tillflöden från ett vidsträckt område, bl.a. från Posio den forsrika Livojoki. Den största bland sjöarna är Puhosjärvi i ö. (areal 25,6 km2) och på n. stranden av sjön som gett orten dess namn ligger kyrkbyn Kurenalus (ca 5 000 inv. 2000). I P. inrättades 1982 tre myrskyddsområden på sammanlagt inemot 130 km2 (delvis i Ylikiiminki).
P. är känt för sin träindustri; största privata arbetsgivare är Kontiotuote Oy (gr. 1973, 250 anst. 2004), som är världens näststörsta stockhustillverkare med en produktion på över 1 700 hus per år. Bland sevärdheter märks hembygdsmuseet, invigt 1960 och ett av de största i n. Finland.
P. lydde ursprungligen som kapell under Ijo och bildade 1639 egen församling, från vilken sedermera Ranua och Taivalkoski utbrutits; träkyrka, uppförd 1780-82. P. är ett centrum för den gammallaestadianiska väckelserörelsen. Den första egentliga eldstriden under Lapplandskriget utkämpades i P. 28/9 1944. I början av 1970-t. gjordes där märkliga observationer av s.k. ufos. Orten blev stad vid ingången av 2004. (S. Lax, Pudasjärven ufot, 1972; J. Vahtola, Pudasjärven seurakunnan historia, 1981)
Pudasjärvi var från ingången av 2004 till och med utgången av 2005 landets till arealen största stad. Vid årsskiftet 2006 togs denna titel över av Rovaniemi. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.