Savukoski, kommun i ö. Lappland 95 km s.o. om Sodankylä. Areal 6 438 km2, invånare 1 156 (2011).
Savukoski upptas i s.v. av sankmarker och vidsträckta skogs- och bergsbygder. Mot n.o. blir inslaget av torr mark allt större. Där möter slutligen Maanselkä, den stora lapska vattendelaren, med bl.a. fjället Talkkunapää (633 m ö.h.). Området genomflyts av flera betydande vattendrag, bl.a. Kemi älvs östligaste arm ("Kemihaara"), som har sina källflöden v. om det kända fjället Korvatunturi. Mellan Kemihaara och Luiro, som jämte Kitinen flyter samman med huvudälven i Pelkosenniemi, utbreder sig ett bergland, där Nivatunturi (461 m) och Vasatunturi (432 m) utgör de högsta topparna. De ligger rakt v. om Savukoski kyrkby (700 inv. 2000), som är belägen vid Kemijoki. Savukoski. är ett viktigt renskötselområde. Vid Sokli påträffades i början av 1967 en stor fosforfyndighet, men reguljär gruvdrift har t.v. inte inletts.
Den finska bosättningen i Savukoski härstammar från 1700-talet. På 1800-talet verkade här som köpman, jordbrukare, storrenägare m.m. Gabriel Savukoski (1827-96), på sin tid känd som den rikaste mannen i hela Lappland. Savukoski avskildes 1916 från Sodankylä till en självständig kommun. I kyrkligt hänseende lyder det sedan 1931 under Pelkosenniemi; gränskyrka från 1956. På en plats vid Kemihaara restes 1957 ett minnesmärke över Finlands första skogsarbetsplats ("savotta") med motoriserad timmersläpning (1912-16, Kemi Oy). De tyska trupperna förstörde vid sitt återtåg under Lapplandskriget 1944 ca 95 % av bebyggelsen i Savukoski. (Suur- Sodankylän historia 1, 1995)
Savukoski upptas i s.v. av sankmarker och vidsträckta skogs- och bergsbygder. Mot n.o. blir inslaget av torr mark allt större. Där möter slutligen Maanselkä, den stora lapska vattendelaren, med bl.a. fjället Talkkunapää (633 m ö.h.). Området genomflyts av flera betydande vattendrag, bl.a. Kemi älvs östligaste arm ("Kemihaara"), som har sina källflöden v. om det kända fjället Korvatunturi. Mellan Kemihaara och Luiro, som jämte Kitinen flyter samman med huvudälven i Pelkosenniemi, utbreder sig ett bergland, där Nivatunturi (461 m) och Vasatunturi (432 m) utgör de högsta topparna. De ligger rakt v. om Savukoski kyrkby (700 inv. 2000), som är belägen vid Kemijoki. Savukoski. är ett viktigt renskötselområde. Vid Sokli påträffades i början av 1967 en stor fosforfyndighet, men reguljär gruvdrift har t.v. inte inletts.
Den finska bosättningen i Savukoski härstammar från 1700-talet. På 1800-talet verkade här som köpman, jordbrukare, storrenägare m.m. Gabriel Savukoski (1827-96), på sin tid känd som den rikaste mannen i hela Lappland. Savukoski avskildes 1916 från Sodankylä till en självständig kommun. I kyrkligt hänseende lyder det sedan 1931 under Pelkosenniemi; gränskyrka från 1956. På en plats vid Kemihaara restes 1957 ett minnesmärke över Finlands första skogsarbetsplats ("savotta") med motoriserad timmersläpning (1912-16, Kemi Oy). De tyska trupperna förstörde vid sitt återtåg under Lapplandskriget 1944 ca 95 % av bebyggelsen i Savukoski. (Suur- Sodankylän historia 1, 1995)
Savukoski figurerar i flera moderna finska författares arbeten. Bl.a. Kalle Päätalo, Arto Paasilinna och M.A. Numminen har låtit sina litterära gestalter besöka eller vistas i kommunen. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla; Finl. kommunförbund.