Somero

Somero, stad i s.v. Egentliga Finland 35 km n.o. om Salo, Sydvästra Finlands region. Areal 669 km2, invånare 9 268 (2011).

S. upptas i v. och s. av vidsträckta lerslätter, som norrut och österut övergår i det karga Tammela-höglandet. Huvudbygden följer Pemarån som upprinner i sjön Painiojärvi och som en bred älv flyter genom S. (i sitt övre lopp kallas den Someronjoki, jfr Pemar). I ådalen ligger bl.a. centralorten, som har ca 5 300 inv. (2000). I kommunen finns metall- och plastindustri m.m.; den största privata arbetsgivaren är företagsgruppen Laukamo-yhtiöt (gr. 1975, ca 235 anst. i S. 2003), som består av tre företag och tillverkar elektronisk och elektromekanisk apparatur samt manufakturprodukter av plast och metall. På Åvik gård arbetade 1748-1833 ett glasbruk (landets nästäldsta, tillv. bl.a. fönsterglas), grundat av J.R. De Pont. På 1800-t. fanns i S. även ett pappersbruk (arbetade från 1847 ca 30 år framåt i tiden) och ett brännvinsbränneri (1869-86).

S. ingick jämte Tammela ursprungligen i den medeltida kyrksocknen Portas; omtalas 1449 som en självständig församling, bildad av gränsmarker som tillhört Tammela, Kiikala, Uskela och Lojo socknar. Tegelkyrka, uppförd 1859 (G.T. Chiewitz); fristående gråstenssakristia från 1400-t. S. hade i äldre tider, före järnvägarnas tillkomst, ett centralt läge vid korsningen av två viktiga allfarvägar: vägen från Kumodalen till Nyland och den s.k. Oxvägen mellan Åbo och Tavastehus. Somerniemi, som blev kapell under S. troligen 1682 (träkyrka, uppf. 1812, A.N. Arppe) och i början av 1900-t. bildade egen församling och kommun, återförenades i kommunalt hänseende med S. 1977. S. blev stad 1993. Bland bygdens söner kan nämnas M.A. Numminen och tangokompositören Unto Mononen. (E. Aaltonen m.fl., Someron historia, 2 bd, 1949-58, E. Aaltonen, Somerniemen historia, 1945; K. Linnilä/K. Utrio, S., viljan maa, 1982; S. ja Somerniemi 1449-1999: Someron ja Somerniemen seurakuntien historia, red. T. Alanen, 1999)

Somero

Somero. Som ett arv från den jordbrukssocken orten ursprungligen var finns där ett tiotal gamla herrgårdar, flertalet säterier som uppkom på 1600-t. Karta Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

SOMERO2.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, kommuner, befolkning, ytformer, näringsstruktur, bebyggelsehistoria
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 11.05.2012
Uppdaterat 11.05.2012