Tempelkyrkan, kyrka vid Tempelplatsen i Hfrs. I stadsplanen för Främre Tölö 1906 reserverades det högt belägna stället för en kyrkobyggnad, och en öppen arkitekttävling om byggnaden utlystes 1932. De inkomna tävlingsförslagen tillfredsställde dock inte tävlingskommittén, varför en ny tävling arrangerades 1936. Utgående från denna beslutade man förverkliga J.S. Siréns förslag, som hade placerat sig på tredje plats. Arbetet på kyrkan inleddes 1939 men avbröts p.g.a. kriget. 1959 fattade kyrkofullmäktige beslut om att frångå Siréns ritningar, och 1961 utlystes en tredje tävling, som vanns av bröderna Timo och Tuomo Suomalainen. Detta förslag blev senare verklighet i och med att kyrkobyggnaden slutligen stod färdig 1969.
Byggandet av T. väckte protester i det samhällsklimat som rådde mot slutet av 1960-t., då tendensen var att ta avstånd från "skrytbyggen". Ett fotografi av kyrkans blivande entré där någon målat texten "Biafra" med hänvisning till hungersnöden i det afrikanska landet blev en symbol i medierna för det motstånd som projektet väckte. Protesterna tystnade dock rätt snabbt när kyrkan stod färdig och dess säregna arkitektur skänkte staden en ny värdefull arkitektonisk sevärdhet. Idag är kyrkan en av dess främsta turistattraktioner som årligen besöks av mer än en halv miljon människor.
Den cirkelformade kyrksalen har 750 sittplatser, stengolv och upp till 9 m höga väggar av staplade granitblock. Den skrovliga graniten i kombination med det kupolformade koppartaket ger salen en unik akustik. Takkupolen har en diameter på 24 m och vilar på 180 enskilt måttsatta betongbalkar; mellan dem bildas en ring av takfönster, som skiljer takkupolen från väggarna och fördelar ett sakralt ljus. Kyrkans övriga utrymmen är liksom kyrksalen inhuggna i berget. Ett istida granitblock tjänstgör som altartavla och fond. Krucifixet, som föreställer Kristi lidande och seger, är formgivet av Kauko Moisio. Altaret är av slätpolerad granit. Kyrkotextilerna är gjorda av Tellervo Strömmer och orgeln av Veikko Virtanen. Genom sin enastående akustik har kyrkan blivit synnerligen attraktiv för konsertarrangörer. (Patrick Eriksson)
Byggandet av T. väckte protester i det samhällsklimat som rådde mot slutet av 1960-t., då tendensen var att ta avstånd från "skrytbyggen". Ett fotografi av kyrkans blivande entré där någon målat texten "Biafra" med hänvisning till hungersnöden i det afrikanska landet blev en symbol i medierna för det motstånd som projektet väckte. Protesterna tystnade dock rätt snabbt när kyrkan stod färdig och dess säregna arkitektur skänkte staden en ny värdefull arkitektonisk sevärdhet. Idag är kyrkan en av dess främsta turistattraktioner som årligen besöks av mer än en halv miljon människor.
Den cirkelformade kyrksalen har 750 sittplatser, stengolv och upp till 9 m höga väggar av staplade granitblock. Den skrovliga graniten i kombination med det kupolformade koppartaket ger salen en unik akustik. Takkupolen har en diameter på 24 m och vilar på 180 enskilt måttsatta betongbalkar; mellan dem bildas en ring av takfönster, som skiljer takkupolen från väggarna och fördelar ett sakralt ljus. Kyrkans övriga utrymmen är liksom kyrksalen inhuggna i berget. Ett istida granitblock tjänstgör som altartavla och fond. Krucifixet, som föreställer Kristi lidande och seger, är formgivet av Kauko Moisio. Altaret är av slätpolerad granit. Kyrkotextilerna är gjorda av Tellervo Strömmer och orgeln av Veikko Virtanen. Genom sin enastående akustik har kyrkan blivit synnerligen attraktiv för konsertarrangörer. (Patrick Eriksson)
Tempelkyrkan. Den välvda takkupolen har en diameter på 24 m och vilar på 180 betongbalkar med en ring av takfönster. Kyrkan är numera en av huvudstadens främsta sevärdheter och har en utsökt akustik. Foto: Lehtikuva Oy, K. Mäntylä.