vetenskapliga samfund. De vetenskapliga samfunden i Finland är organiserade i ett riksomfattande samarbetsorgan kallad
Vetenskapliga samfundens delegation, som bildades 1981 genom en genomgripande omorganisering av en äldre sammanslutning från 1899. Antalet medlemssamfund 2006 var 234. Deras medlemmar består av både vetenskapsidkare och amatörer, sammanlagt ca 250 000 personmedlemmar. Gemensamt för de vetenskapliga samfunden är, att de främjar sina respektive vetenskaper genom sammanträden med föredrag och diskussioner samt genom publikationer, stipendier och pris.
De större vetenskapliga samfunden åtnjuter statsunderstöd för sin publikationsverksamhet. Delegationens publikationsbyrå hjälper medlemssamfunden att färdigställa sina publikationer. Distribueringen och försäljningen av skrifterna sker nationellt och internationellt genom
Bytescentralen för vetenskaplig litteratur och
Vetenskapsbokhandeln, men även direkt genom de vetenskapliga samfunden. Delegationens internetservice erbjuder samfunden ett ytterligare publikationsforum och hjälper dem att göra egna hemsidor. Medlemssamfundens publikationer förvaras i
Publikationslagret för vetenskaplig litteratur.
Styrelsen för De vetenskapliga samfundens delegation består av 15 medlemmar, av vilka Finska vetenskaps-societeten och Finska vetenskapsakademin utser två medlemmar var och Akademin för de tekniska vetenskaperna utser en medlem. Årsmötet väljer de övriga medlemmarna bland representanter som medlemssamfunden utsett enligt principen att de olika disciplinerna och regionerna i landet skall bli rättvist representerade.
De vetenskapliga skrifter som publicerats i Finland sedan mitten av 1800- t. har huvudsakligen utgetts i vetenskapliga samfunds skriftserier och följaktligen nått internationell spridning. De flesta skrifter är nuförtiden skrivna på något internationellt språk, framför allt på engelska, i en viss utsträckning på tyska och ibland även på franska. Forskningsrön inom de s.k. nationella vetenskaperna (historia, litteratur, inhemska språken) publiceras naturligtvis ofta på finska eller svenska.
Finska vetenskaps-societeten, grundad 1838, är den äldsta av landets akademier. Majoriteten av ledamöterna har svenska som modersmål, men föredragen hålls även på finska och diskussionerna försiggår på de båda inhemska språken. Finska vetenskapsakademin (
Suomalainen tiedeakatemia), grundad 1908, är den andra stora akademin i landet. Dessa vetenskapliga samfund är vardera indelade i sektioner, vars uppgift det är att bevaka alla olika forskningsområden. Akademiernas skrifter publiceras i olika serier, som de ger ut tillsammans, dock så att den ena akademin alltid är huvudansvarig utgivare. De inlämnade bidragen evalueras av en publikationsnämnd.
De övriga vetenskapliga samfunden, föreningarna och sällskapen har ett mera specialiserat program. Historikernas viktigaste sammanslutning är Finska historiska samfundet. Vid sidan därav verkar de enspråkigt svenska Historiska föreningen i Helsingfors och Historiska samfundet i Åbo (
historia som akademisk vetenskap). En omfattande publikationsverksamhet av historiska, kulturhistoriska, litteraturhistoriska, traditionshistoriska, nationalekonomiska och statistiska arbeten bedrivs även av
Svenska litteratursällskapet i Finland, som är det viktigaste humanistiska vetenskapliga samfundet i Finland, grundat 1885. Under senare tid har sällskapet även kompletterat sin verksamhet med att publicera verk med samhällsvetenskaplig inriktning. Finska litteratursällskapet (
Suomalaisen kirjallisuuden seura), grundat 1831, ger huvudsakligen ut arbeten som rör finsk språkforskning, litteraturhistoria samt folkloristiska och traditionshistoriska arbeten. Varje disciplin har naturligtvis sitt eget samfund, bl.a. Filosofiska föreningen, Klassisk-filologiska föreningen och Religionsvetenskapliga sällskapet i Finland. Finska kyrkohistoriska samfundet och Luther-Agricola-sällskapet hör till de viktigaste teologiska sammanslutningarna. En förteckning över alla vetenskapliga sällskap i Finland finns i den årsberättelse som Vetenskapliga samfundens delegation årligen ger ut. Humanistisk forskning publiceras även i serier som utges av Finlands Rominstitut och Finlands Ateninstitut.
Akademin för tekniska vetenskaper är en central sammanslutning inom de naturvetenskapligt-tekniska områdena. Societas pro fauna et flora fennica, grundat 1821, är landets äldsta vetenskapliga samfund. Fysikerna samlas i Fysikersamfundet i Finland och Finlands fysikerförening (
fysik), medan kemisternas två stora sammanslutningar är Finska kemistsamfundet och Suomalaisten kemistien seura (
kemi). Till de enspråkigt svenska samfunden hör Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, Tekniska föreningen i Finland och Nordenskiöld-samfundet i Finland. - De i artikeln nämnda sammanslutningarna behandlas i separata uppslagsord eller under respektive vetenskapsgren. (G. Kerkkonen, Vetenskapliga samfundens delegation och bibliotek 1899-1949, 1949; Tieteellisten seurain valtuuskunta, Toimintakertomus, 2005, Finlands vetenskapliga samfund, 2003)
(O.M./R.G-i)