yrkesutbildning. Den skolbundna y. utvecklades i Finland under 1800- o. 1900- t. Landets första yrkesläroanstalt, Åbo svenska sjöfartsläroanstalt, grundades 1814. S.k. söndagsskolor med syfte att främst lära hantverkare läsning, skrivning och räkning inrättades 1842 i 25 städer. Aftonskolor, som därtill gav undervisning i ritning för yrkesbruk, började grundas 1859. Fr.o.m. 1885 utvecklades dessa till lägre och högre hantverksskolor. Den första heldagsyrkesskolan för gossar på folkskolgrund grundades 1899, den första för flickor 1904. Genom en förordning av 1920 omorganiserades de allmänna yrkesskolorna. Denna reform följdes upp genom en lag av 1939 och en förordning av 1942. Genast efter andra världskriget blev det möjligt att grunda samkommunala yrkesskolor. Yrkesskolor kan numera upprätthållas av en kommun eller en samkommun, staten eller ett allmännyttigt bolag eller en stiftelse.
Lagen och förordningen om y. av 1998 styr den y. som anordnas inom det andra stadiets utbildning. Andra stadiet omfattar både gymnasieutbildning och y., av vilka den senare idag består av grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning.
Y. är avsedd för både ungdomar som är på väg in i arbetslivet och för vuxna som redan befinner sig där. Vuxna kan studera för samma yrkesinriktade grundexamina som de unga. De har också möjlighet att delta i yrkesinriktad tilläggsutbildning, som är vidareutbildning och fortbildning efter den grundläggande y.
I allmänhet söker man till grundläggande y. (grundexamina) via den gemensamma ansökan för y. och gymnasieutbildning. Inom en del av utbildningen söker man direkt till läroanstalten. I gemensam ansökan ingår inte grundläggande y. som i första hand är avsedd för vuxna, utbildning som förbereder för grundläggande y. som avläggs i form av fristående examen eller utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen. Gemensam ansökan gäller i allmänhet inte heller ansökan till specialyrkesläroanstalter, dans-, musik- och idrottsutbildning samt utbildning på främmande språk. Den som fullgjort lärokursen för grundläggande utbildning eller motsvarande tidigare lärokurs kan söka till grundläggande y. Som studerande kan också antas personer som annars har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. En person vars sjukdom eller handikapp utgör ett uppenbart hinder för att delta i utbildningen kan inte antas som studerande. En del av nybörjarplatserna reserveras för dem som genomgått gymnasiet och avlagt studentexamen.
Om grunderna för antagning av studerande till utbildning för yrkesinriktad examen föreskrivs i en förordning utfärdad av undervisningsministeriet. Grunderna är bl.a. tidigare allmän skolframgång och betonade vitsord, ansökningsönskemål, arbetserfarenhet och kön. De som söker direkt från grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen får tilläggspoäng. Utbildningsanordnaren beslutar om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Närmare uppgifter om inträdeskraven och urvalsgrunderna finns bl.a. i de utbildningsguider som Utbildningsstyrelsen ger ut.
Yrkesinriktad grundexamen kan avläggas antingen vid yrkesläroanstalter (yrkesinstitut), som läroavtalsutbildning eller som fristående examen. I yrkesinriktad tilläggsutbildning kan man avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina som fristående examina.
De treåriga yrkesinriktade grundexamina som omfattar 120 studieveckor ger omfattande basfärdigheter för uppgifter inom ifrågavarande bransch och mera specialiserade kunskaper på något delområde samt allmän behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor.
Inom y. är examina planerade för arbetslivets behov. Examina bygger på grundskolans lärokurs, men lämpar sig också för dem som genomgått gymnasiets lärokurs och dem som avlagt studentexamen (examen på ca 30 studieveckor kortare tid). Tidigare utbildning och arbetserfarenhet kan räknas till godo.
Man kan välja studier också utanför den egna läroanstalten, t.ex. i gymnasier, i andra yrkesläroanstalter, i medborgarinstitut, universitet eller yrkeshögskolor.
Det är möjligt att avlägga yrkesinriktad grundexamen och studentexamen samtidigt som en dubbelexamen, så att man studerar vid en yrkesläroanstalt och deltar i studentexamen. De kurser som fullgörs vid gymnasiet räknas till godo i betyget över yrkesinriktad examen. Efter att ha blivit godkänd i studentskrivningarna får den som avlägger dubbelexamen studentexamensbetyg.
I examina ingår minst 20 studieveckor inlärning i arbetet på arbetsplatser. Inlärning i arbetet är ledda och målinriktade studier som fullgörs på en arbetsplats. Målet är att den studerande skall skaffa sig en del av den praktiska yrkeskunskap som ingår i examen. I stödprogrammet för inlärning i arbete ingår information om inlärning i arbetet, utbildning av handledarna på arbetsplatserna, utbildning av lärarna samt pilotprojekt i samarbete med arbetslivet.
Undervisningen inom y. är avgiftsfri. Den studerande betalar dock själv en del av sina studiekostnader, t.ex. läroböcker samt arbetsredskap, utrustning och material för eget bruk, som den studerande får behålla efter avslutad utbildning. Måltiderna är avgiftsfria.
Grundläggande y. anordnas för nästan alla branscher. Ca 45 % av årsklassen inleder grundläggande y. efter grundskolan eller efter studentexamen.
Det allmänna syftet med y. är att höja yrkeskunnandet, utveckla arbetslivet och svara mot dess behov av kunnande, främja sysselsättningen samt stödja livslångt lärande.
I utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2003-08 är fokuseringarna inom y. bl.a. att höja utbildningens kvalitet, att åstadkomma bättre motsvarighet mellan utbildning och arbetsliv samt förbättra utbildningens verkningsfullhet samt att öka yrkeskompetensen och uppskattningen av yrkeskunskap samt förbättra y:s attraktionskraft.
Förberedande utbildning inför invandrares grundutbildning syftar till att ge studerande språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför övergången till yrkesinriktade studier. Utbildningen omfattar minst 20 och högst 40 studieveckor. I utbildningen skall Utbildningsstyrelsens riksomfattande läroplansgrunder iakttas. Enligt dem omfattar studieprogrammet i fråga om de språkliga färdigheterna 10-20 studieveckor, vilket är cirka hälften av hela programmet. Det är viktigt att studerande som väljs till den förberedande utbildningen har tillräckliga färdigheter i finska eller svenska språket, eftersom dessa färdigheter är centrala för övergång till yrkesinriktad grundutbildning och för studieframgång.
Om examen helt eller till största delen avläggs på ett annat språk än det som anges i tillståndet att anordna utbildning behövs undervisningsministeriets tillstånd. Undervisningsministeriet har beviljat tillstånd att anordna examen på främmande språk som en särskild utbildningsuppgift, ifall utbildningsanordnaren har visat sig ha tillräckliga förutsättningar för att anordna examen. Vissa utbildningsanordnare har tillstånd att ordna undervisning på främmande språk i huslig ekonomi då denna ordnas i annan form än som grundläggande y.
Utbildningsanordnare har vidare beviljats tillstånd att ordna grundläggande y. för idrottare som en särskild utbildningsuppgift om deras utbildningsutbud är tillräckligt mångsidigt och omfattar flera olika grenar samt också träning. Dessutom samarbetar utbildningsanordnarna bl.a. med grenförbunden och idrottsföreningarna inom regionen.
Y. anordnas inom åtta utbildningsområden. Det finns 53 grundexamina och 119 utbildningsprogram. Grundläggande y. anordnas huvudsakligen i läroanstalter, men yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som läroavtalsutbildning.
Största delen av den yrkesinriktade grundexamen består av yrkesinriktade studier. Den treåriga grundexamen består av 120 studieveckor, av vilka 90 är yrkesinriktade studier, 20 allmänbildande studier och 10 valfria studier. De gemensamma studierna motsvarar delvis gymnasiestudierna. Obligatoriska ämnen är modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, matematik, fysik och kemi, samhälls-, företags- och arbetslivskunskap, idrott och hälsokunskap samt konst och kultur. De valfria studierna kan bestå av kompletterande yrkesinriktade studier, studier med anknytning till fritidsintressen eller gemensamma studier. (Göran Fagerstedt)
Yrkesinriktade grundexamina
|
Lagen och förordningen om y. av 1998 styr den y. som anordnas inom det andra stadiets utbildning. Andra stadiet omfattar både gymnasieutbildning och y., av vilka den senare idag består av grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning.
Y. är avsedd för både ungdomar som är på väg in i arbetslivet och för vuxna som redan befinner sig där. Vuxna kan studera för samma yrkesinriktade grundexamina som de unga. De har också möjlighet att delta i yrkesinriktad tilläggsutbildning, som är vidareutbildning och fortbildning efter den grundläggande y.
I allmänhet söker man till grundläggande y. (grundexamina) via den gemensamma ansökan för y. och gymnasieutbildning. Inom en del av utbildningen söker man direkt till läroanstalten. I gemensam ansökan ingår inte grundläggande y. som i första hand är avsedd för vuxna, utbildning som förbereder för grundläggande y. som avläggs i form av fristående examen eller utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen. Gemensam ansökan gäller i allmänhet inte heller ansökan till specialyrkesläroanstalter, dans-, musik- och idrottsutbildning samt utbildning på främmande språk. Den som fullgjort lärokursen för grundläggande utbildning eller motsvarande tidigare lärokurs kan söka till grundläggande y. Som studerande kan också antas personer som annars har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. En person vars sjukdom eller handikapp utgör ett uppenbart hinder för att delta i utbildningen kan inte antas som studerande. En del av nybörjarplatserna reserveras för dem som genomgått gymnasiet och avlagt studentexamen.
Om grunderna för antagning av studerande till utbildning för yrkesinriktad examen föreskrivs i en förordning utfärdad av undervisningsministeriet. Grunderna är bl.a. tidigare allmän skolframgång och betonade vitsord, ansökningsönskemål, arbetserfarenhet och kön. De som söker direkt från grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen får tilläggspoäng. Utbildningsanordnaren beslutar om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Närmare uppgifter om inträdeskraven och urvalsgrunderna finns bl.a. i de utbildningsguider som Utbildningsstyrelsen ger ut.
Yrkesinriktad grundexamen kan avläggas antingen vid yrkesläroanstalter (yrkesinstitut), som läroavtalsutbildning eller som fristående examen. I yrkesinriktad tilläggsutbildning kan man avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina som fristående examina.
De treåriga yrkesinriktade grundexamina som omfattar 120 studieveckor ger omfattande basfärdigheter för uppgifter inom ifrågavarande bransch och mera specialiserade kunskaper på något delområde samt allmän behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor.
Inom y. är examina planerade för arbetslivets behov. Examina bygger på grundskolans lärokurs, men lämpar sig också för dem som genomgått gymnasiets lärokurs och dem som avlagt studentexamen (examen på ca 30 studieveckor kortare tid). Tidigare utbildning och arbetserfarenhet kan räknas till godo.
Man kan välja studier också utanför den egna läroanstalten, t.ex. i gymnasier, i andra yrkesläroanstalter, i medborgarinstitut, universitet eller yrkeshögskolor.
Det är möjligt att avlägga yrkesinriktad grundexamen och studentexamen samtidigt som en dubbelexamen, så att man studerar vid en yrkesläroanstalt och deltar i studentexamen. De kurser som fullgörs vid gymnasiet räknas till godo i betyget över yrkesinriktad examen. Efter att ha blivit godkänd i studentskrivningarna får den som avlägger dubbelexamen studentexamensbetyg.
I examina ingår minst 20 studieveckor inlärning i arbetet på arbetsplatser. Inlärning i arbetet är ledda och målinriktade studier som fullgörs på en arbetsplats. Målet är att den studerande skall skaffa sig en del av den praktiska yrkeskunskap som ingår i examen. I stödprogrammet för inlärning i arbete ingår information om inlärning i arbetet, utbildning av handledarna på arbetsplatserna, utbildning av lärarna samt pilotprojekt i samarbete med arbetslivet.
Undervisningen inom y. är avgiftsfri. Den studerande betalar dock själv en del av sina studiekostnader, t.ex. läroböcker samt arbetsredskap, utrustning och material för eget bruk, som den studerande får behålla efter avslutad utbildning. Måltiderna är avgiftsfria.
Grundläggande y. anordnas för nästan alla branscher. Ca 45 % av årsklassen inleder grundläggande y. efter grundskolan eller efter studentexamen.
Det allmänna syftet med y. är att höja yrkeskunnandet, utveckla arbetslivet och svara mot dess behov av kunnande, främja sysselsättningen samt stödja livslångt lärande.
I utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2003-08 är fokuseringarna inom y. bl.a. att höja utbildningens kvalitet, att åstadkomma bättre motsvarighet mellan utbildning och arbetsliv samt förbättra utbildningens verkningsfullhet samt att öka yrkeskompetensen och uppskattningen av yrkeskunskap samt förbättra y:s attraktionskraft.
Förberedande utbildning inför invandrares grundutbildning syftar till att ge studerande språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför övergången till yrkesinriktade studier. Utbildningen omfattar minst 20 och högst 40 studieveckor. I utbildningen skall Utbildningsstyrelsens riksomfattande läroplansgrunder iakttas. Enligt dem omfattar studieprogrammet i fråga om de språkliga färdigheterna 10-20 studieveckor, vilket är cirka hälften av hela programmet. Det är viktigt att studerande som väljs till den förberedande utbildningen har tillräckliga färdigheter i finska eller svenska språket, eftersom dessa färdigheter är centrala för övergång till yrkesinriktad grundutbildning och för studieframgång.
Om examen helt eller till största delen avläggs på ett annat språk än det som anges i tillståndet att anordna utbildning behövs undervisningsministeriets tillstånd. Undervisningsministeriet har beviljat tillstånd att anordna examen på främmande språk som en särskild utbildningsuppgift, ifall utbildningsanordnaren har visat sig ha tillräckliga förutsättningar för att anordna examen. Vissa utbildningsanordnare har tillstånd att ordna undervisning på främmande språk i huslig ekonomi då denna ordnas i annan form än som grundläggande y.
Utbildningsanordnare har vidare beviljats tillstånd att ordna grundläggande y. för idrottare som en särskild utbildningsuppgift om deras utbildningsutbud är tillräckligt mångsidigt och omfattar flera olika grenar samt också träning. Dessutom samarbetar utbildningsanordnarna bl.a. med grenförbunden och idrottsföreningarna inom regionen.
Y. anordnas inom åtta utbildningsområden. Det finns 53 grundexamina och 119 utbildningsprogram. Grundläggande y. anordnas huvudsakligen i läroanstalter, men yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som läroavtalsutbildning.
Största delen av den yrkesinriktade grundexamen består av yrkesinriktade studier. Den treåriga grundexamen består av 120 studieveckor, av vilka 90 är yrkesinriktade studier, 20 allmänbildande studier och 10 valfria studier. De gemensamma studierna motsvarar delvis gymnasiestudierna. Obligatoriska ämnen är modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, matematik, fysik och kemi, samhälls-, företags- och arbetslivskunskap, idrott och hälsokunskap samt konst och kultur. De valfria studierna kan bestå av kompletterande yrkesinriktade studier, studier med anknytning till fritidsintressen eller gemensamma studier. (Göran Fagerstedt)
Yrkesinriktade grundexamina
|
1. Det humanistiska och pedagogiska området
|Grundexamen inom tapetsering och inredning
| |Grundexamen i teckenspråkshandledning
|Grundexamen inom ytbehandlingsbranschen
| |Grundexamen i barn- och familjearbete
|Grundexamen i kemisk teknik
| |Grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion
|Grundexamen inom laboratoriebranschen
| |2. Kultur
|Grundexamen inom pappersindustrin
| |Grundexamen inom hantverk och konstindustri
|Grundexamen inom livsmedelsbranschen
| |Grundexamen i audiovisuell kommunikation
|Grundexamen i sjöfart
| |Grundexamen i visuell framställning
|Grundexamen i ur- och mikromekanik
| |Grundexamen i dans
|Grundexamen i plast- och gummiteknik
| |Grundexamen i musik
|Grundexamen för planeringsassistent
| |3. Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området
|Grundexamen inom säkerhetsbranschen
| |Grundexamen inom företagsekonomi
|6. Naturbruk och miljöområdet
| |4. Det naturvetenskapliga området
|Grundexamen inom lantbruksbranschen
| |Grundexamen i databehandling
|Grundexamen i trädgårdsskötsel
| |5. Teknik och kommunikation
|Grundexamen i fiskeri
| |Grundexamen inom skobranschen
|Grundexamen inom skogsbranschen
| |Grundexamen inom textilbranschen
|Grundexamen i natur och miljö
| |Grundexamen inom beklädnadsbranschen
|7. Social-, hälso- och idrottsområdet
| |Grundexamen i grafisk kommunikation
|Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen
| |Grundexamen inom maskin- och metallbranschen
|Grundexamen i tandteknik
| |Grundexamen inom husteknik
|Grundexamen inom läkemedelsbranschen
| |Grundexamen inom bilbranschen
|Grundexamen inom hårbranschen
| |Grundexamen i flygplansmekanik
|Grundexamen inom skönhetsbranschen
| |Grundexamen i flygledning
|Grundexamen i idrott
| |Grundexamen i logistik
|8. Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen
| |Grundexamen inom elbranschen
|Grundexamen i turism
| |Grundexamen inom byggnadsbranschen
|Grundexamen inom cateringbranschen
| |Grundexamen inom lantmäteribranschen
|Grundexamen inom hotell- och restaurangbranschen
| |Grundexamen inom träbranschen
|Grundexamen i huslig ekonomi och konsumentservice
| |Grundexamen i båtbyggnad
|Grundexamen i rengöringsservice
|yrkesutbildning. Västra Nylands yrkesskola, som grundades 1945 i Karis, upprätthölls av en samkommun, där de västnyländska kommunerna var medlemmar. Skolkomplexet, som är ett verk av Hilding Ekelund och uppfördes i etapper 1951-65, ligger vackert vid Svartån. Foto: Schildts bildarkiv, H. Ekberg,