Åbo Akademis bibliotek (ÅAB) inledde sin verksamhet 9/1 1919. Åbo Akademi (ÅA), som grundades året innan hade vid starten två fakulteter, en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig. Biblioteket fick för en tid av sexton år till sitt förfogande åtta rum i Akademins huvudbyggnad. Under det följande decenniet grundades vid ÅA ytterligare tre fakulteter och Handelshögskolan vid ÅA, och biblioteket var därmed fullständigt underdimensionerat; det dröjde dock länge innan en ändring skedde. Tack vare en donation av Gösta och Gertrud Branders kunde en ny biblioteksbyggnad uppföras 1935. Husets arkitekt var Erik Bryggman och byggnaden gavs namnet Boktornet; också detta bibliotek var redan från början underdimensionerat. Bryggman hade själv planerat en tillbyggnad, men hann inte fullfölja planerna före sin död. Uppdraget att fullfölja tillbyggnaden gick till Woldemar Baeckman och finansieringen ombesörjdes av Gösta och Gertrud Branders. Parets enda barn, Else Branders, tillställde 1998 testamentariskt Stiftelsen för ÅA ett mycket stort belopp att användas för att till Å. införskaffa sådan litteratur som det ordinarie litteraturmomentet inte räckte till för. Utan donatorfamiljen Branders hade Å. idag tveklöst varit ett mycket mera anspråkslöst bibliotek.
De vetenskapliga biblioteken genomgick i början av 1980-t. en genomgripande förändring, och datoriseringen inledde sitt mer eller mindre totala övertagande av biblioteksväsendet både på gott och ont. Den innebar en påtaglig ökning av bibliotekariernas status och en enorm försnabbning av biblioteksservicen, men ledde även till en så stor förändring av biblioteksarbetet att många i branschen fick problem.
Å:s huvuduppgift idag är att fungera som forskningsbibliotek för studenter, lärare och forskare vid akademin. Å. i Åbo utgörs av huvudbiblioteket, 5 campusbibliotek, ca 20 institutionsbibliotek samt det s.k. ICT-biblioteket som är gemensamt med Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola. Å. i Vasa ingår som en del av Vasa vetenskapliga bibliotek, Tritonia, som är ett gemensamt bibliotek för Vasa universitet (69 %), Åbo Akademi i Vasa (24 %) och Svenska handelshögskolan i Vasa (7 %). Campus- och institutionsbiblioteken betjänar i första hand forskningen och undervisningen vid respektive fakultet eller ämne. Biblioteket är ett friexemplarsbibliotek och ger service också åt allmänheten. Å. har också en omfattande Handskriftsavdelning (ca 2 500 hyllmeter) och en stor bildsamlingsenhet (ca 600 000 bilder). Dessa funktioner visar att Å. har ett djupt engagemang i vården av det finlandssvenska kulturarvet. Sedan flera år har delar av detta kulturarv digitaliserats och presenterats på bibliotekets hemsida. Näst Nationalbiblioteket har Å. mest rara böcker i sina samlingar, och dessa har sedan början av 2000-t. vårdats av två heltidsanställda konservatorer. Biblioteket har, i enlighet med universitetens tredje uppgift, sedan slutet av 1980-t. tillsammans med Åbo Akademis förlag deltagit i bokmässan Bok & Bibliotek i Göteborg, senare även i Helsingfors bokmässa, och har i samråd med Högskolan på Åland under ett knappt decennium organiserat finlandssvenska kulturseminarier i samband med Mariehamns litteraturdagar. (O. Mustelin, Publikationer rörande Å., 1976; Böcker, samlingar, bibliotekarier, 1979; "En osjälvisk längtan att skänka forskningen ett starkt stöd": familjen Gösta Branders och Åbo Akademis bibliotek, 2001) (Tore Ahlbäck)
De vetenskapliga biblioteken genomgick i början av 1980-t. en genomgripande förändring, och datoriseringen inledde sitt mer eller mindre totala övertagande av biblioteksväsendet både på gott och ont. Den innebar en påtaglig ökning av bibliotekariernas status och en enorm försnabbning av biblioteksservicen, men ledde även till en så stor förändring av biblioteksarbetet att många i branschen fick problem.
Å:s huvuduppgift idag är att fungera som forskningsbibliotek för studenter, lärare och forskare vid akademin. Å. i Åbo utgörs av huvudbiblioteket, 5 campusbibliotek, ca 20 institutionsbibliotek samt det s.k. ICT-biblioteket som är gemensamt med Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola. Å. i Vasa ingår som en del av Vasa vetenskapliga bibliotek, Tritonia, som är ett gemensamt bibliotek för Vasa universitet (69 %), Åbo Akademi i Vasa (24 %) och Svenska handelshögskolan i Vasa (7 %). Campus- och institutionsbiblioteken betjänar i första hand forskningen och undervisningen vid respektive fakultet eller ämne. Biblioteket är ett friexemplarsbibliotek och ger service också åt allmänheten. Å. har också en omfattande Handskriftsavdelning (ca 2 500 hyllmeter) och en stor bildsamlingsenhet (ca 600 000 bilder). Dessa funktioner visar att Å. har ett djupt engagemang i vården av det finlandssvenska kulturarvet. Sedan flera år har delar av detta kulturarv digitaliserats och presenterats på bibliotekets hemsida. Näst Nationalbiblioteket har Å. mest rara böcker i sina samlingar, och dessa har sedan början av 2000-t. vårdats av två heltidsanställda konservatorer. Biblioteket har, i enlighet med universitetens tredje uppgift, sedan slutet av 1980-t. tillsammans med Åbo Akademis förlag deltagit i bokmässan Bok & Bibliotek i Göteborg, senare även i Helsingfors bokmässa, och har i samråd med Högskolan på Åland under ett knappt decennium organiserat finlandssvenska kulturseminarier i samband med Mariehamns litteraturdagar. (O. Mustelin, Publikationer rörande Å., 1976; Böcker, samlingar, bibliotekarier, 1979; "En osjälvisk längtan att skänka forskningen ett starkt stöd": familjen Gösta Branders och Åbo Akademis bibliotek, 2001) (Tore Ahlbäck)