Bryggman, Erik William (f. 7/2 1891 Åbo, d. där 21/12 1955), arkitekt, vid sidan av Aalto den främste representanten för den på 1920-talet frambrytande nya arkitekturen. Bryggman arbetade efter sin examen 1916 på Sigurd Frosterus, Armas Lindgrens och Valter Jungs byråer i Hfrs, var 1921-23 sysselsatt med mätningsarbeten i Åbo domkyrka inför dennas restaurering och öppnade sistnämnda år egen arkitektbyrå i Åbo. Han odlade i yngre år en delikat nyklassicism, men tillägnade sig snart funktionalismens formspråk, med vilket han förenade en lyrisk känslighet, som särskilt utmärker hans senare arbeten.
Bryggman förblev i anmärkningsvärd grad trogen sin hemstad, där han ritade affärs- och bostadshus m.m. och utförde omfattande arbeten för Åbo Akademi. I Åbo finns även hans kanske mest kända och uppskattade verk, det 1939-41 uppförda Uppståndelsekapellet, som prisats för sin fulländning i ytor, volymer och detaljernas linjespel. I samma fack ritade han bl.a. Pargas begravningskapell (1930) och Furumo begravningskapell (1952-55) i Vanda. Han projekterade även industribyggen, t.ex. Harjavalta kraftverk (1939) i Kumo älv och Riihimäki vattentorn (1952), utförda i en förnäm tegelarkitektur, privatvillor, skolbyggnader m.m. samt ledde från 1939 pietetsfullt restaureringsarbetet på Åbo slott. Till hans mera kända arbeten hör vidare Vierumäki idrottsinstitut (1933-37), som på ett ypperligt sätt inkomponerats i den storstilade terrängen. Bryggman planerade även talrika hjältegravar och frihetsmonument samt Floramonumentet på Majängen i Gumtäkt (1948). (A-L. Stigell, E. B., 1965; E. B. 1891-1955, red. R. Nikula, 1991, H. Soiri-Snellman, Asunto oy Atrium : E. B. ja Turun arkkitehtuuri, 2010)
Bryggman förblev i anmärkningsvärd grad trogen sin hemstad, där han ritade affärs- och bostadshus m.m. och utförde omfattande arbeten för Åbo Akademi. I Åbo finns även hans kanske mest kända och uppskattade verk, det 1939-41 uppförda Uppståndelsekapellet, som prisats för sin fulländning i ytor, volymer och detaljernas linjespel. I samma fack ritade han bl.a. Pargas begravningskapell (1930) och Furumo begravningskapell (1952-55) i Vanda. Han projekterade även industribyggen, t.ex. Harjavalta kraftverk (1939) i Kumo älv och Riihimäki vattentorn (1952), utförda i en förnäm tegelarkitektur, privatvillor, skolbyggnader m.m. samt ledde från 1939 pietetsfullt restaureringsarbetet på Åbo slott. Till hans mera kända arbeten hör vidare Vierumäki idrottsinstitut (1933-37), som på ett ypperligt sätt inkomponerats i den storstilade terrängen. Bryggman planerade även talrika hjältegravar och frihetsmonument samt Floramonumentet på Majängen i Gumtäkt (1948). (A-L. Stigell, E. B., 1965; E. B. 1891-1955, red. R. Nikula, 1991, H. Soiri-Snellman, Asunto oy Atrium : E. B. ja Turun arkkitehtuuri, 2010)
Bryggman, Erik. Den unge arkitekten ritade 1924 denna stilrena byggnad (nedan) i Kimito kyrkby. Den inrymde urspr. ortens sparbank. Foto ovan: Åbo Akademis bildsamlingar, nedan: Schildts bildarkiv, H. Ekberg.