Agricola, Mikael (f. ca 1510 Pernå, d. 9/4 1557 Kuolemajärvi sn, Karelska näset), kyrkoman, Finlands reformator och det finska skriftspråkets fader. Agricola var bondson från Torsby i Pernå, gick i skola i Viborg och kom därefter till Åbo, där han tjänstgjorde som biskop Martin Skyttes sekreterare. Han fortsatte 1536-39 sina studier i Wittenberg under ledning av Luther och Melanchton. Vid återkomsten till hemlandet 1539 blev han rektor för Åbo skola. 1554 efterträdde han Skytte som biskop i Åbo stift. Agricola avled på återväg från Moskva, dit han sänts som medlem i en delegation med uppgift att underhandla om fred med anledning av kriget 1554-57. Han begrovs i Viborg.
Agricolas tidigaste arbete är en ABC-bok, tryckt troligen 1543. Hans bibliska bönbok, Rucouskiria Bibliasta, tryckt 1544 är ett digert verk innehållande kalendarium och astrologiska regler samt ett stort antal böner, trosbekännelser o. dyl. Agricola översatte Nya Testamentet (inledde översättningsarbetet redan i Wittenberg och slutförde det 1543; NT utkom 1548), Psaltaren och några av profeterna till finska. Han gav genom sina skrifter reformationen i Finland en fast grund och skapade samtidigt det finska skriftspråket, varvid han närmast utgick från den dialekt som talades i Åbotrakten.
Mikael Agricoladagen infördes i almanackan 1960 på förslag av Agricolasällskapet. Den firas 9/4 på Agricolas dödsdag. Dagen fick senare tilläggsepitetet finska språkets dag. Sedan 1980 har dagen varit allmän flaggningsdag.(O. Tarvainen, Aamun mies. Mikael Agricolan elämä ja työ, 1957; V. Tarkiainen, Mikael Agricola, 1958, Mikael Agricola: Suomen uskonpuhdistaja, 1985; S. Heininen, Nuori Mikael Agricola, 1976, Mikael Agricolan psalmisummaariot, 1992, Mikael Agricolan Vanhan testamentin summaariot, 1993, Mikael Agricolan psalttarin reunahuomautukset, 1994, Mikael Agricola raamatunsuomentajana, 1999; I. Fredriksson, Studier i Mikael Agricolas bibliska företal, 1985; M. Itkonen-Kaila, Mikael Agricolan Uusi testamentti ja sen erikieliset lähtötekstit, 1997)
Agricolas tidigaste arbete är en ABC-bok, tryckt troligen 1543. Hans bibliska bönbok, Rucouskiria Bibliasta, tryckt 1544 är ett digert verk innehållande kalendarium och astrologiska regler samt ett stort antal böner, trosbekännelser o. dyl. Agricola översatte Nya Testamentet (inledde översättningsarbetet redan i Wittenberg och slutförde det 1543; NT utkom 1548), Psaltaren och några av profeterna till finska. Han gav genom sina skrifter reformationen i Finland en fast grund och skapade samtidigt det finska skriftspråket, varvid han närmast utgick från den dialekt som talades i Åbotrakten.
Mikael Agricoladagen infördes i almanackan 1960 på förslag av Agricolasällskapet. Den firas 9/4 på Agricolas dödsdag. Dagen fick senare tilläggsepitetet finska språkets dag. Sedan 1980 har dagen varit allmän flaggningsdag.(O. Tarvainen, Aamun mies. Mikael Agricolan elämä ja työ, 1957; V. Tarkiainen, Mikael Agricola, 1958, Mikael Agricola: Suomen uskonpuhdistaja, 1985; S. Heininen, Nuori Mikael Agricola, 1976, Mikael Agricolan psalmisummaariot, 1992, Mikael Agricolan Vanhan testamentin summaariot, 1993, Mikael Agricolan psalttarin reunahuomautukset, 1994, Mikael Agricola raamatunsuomentajana, 1999; I. Fredriksson, Studier i Mikael Agricolas bibliska företal, 1985; M. Itkonen-Kaila, Mikael Agricolan Uusi testamentti ja sen erikieliset lähtötekstit, 1997)
Agricola, Mikael. Titelbladet till ABC-boken, vars första upplaga uppenbarligen trycktes i Stockholm 1543. Av detta den finska litteraturens första verk har inte ett enda helt exemplar bevarats. Foto: Museiverket.